Svenskt arbete för att lagföra IS-medlemmar

Svar på skriftlig fråga 2018/19:278 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2019/00615/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och

migrations

ministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:278 av Markus Wiechel (SD) Svenskt arbete för att lagföra IS-medlemmar

Som jag uppfattar Markus Wiechel har han frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att personer som passivt eller aktivt deltagit i Islamiska statens arbete utomlands kan lagföras i Sverige, och om de förslag på åtgärder han nämner i sin fråga kan vara aktuella för regeringen att genomföra.

Terrorism måste bekämpas oavsett var den förekommer. I Sverige ligger huvudansvaret för att förhindra och utreda terroristbrottslighet hos Säkerhetspolisen. I sitt arbete samverkar Säkerhetspolisen både med svenska myndigheter och med internationella partners. Myndigheten har förstärkt sin utredningsverksamhet i syfte att utveckla förundersökningsarbetet mot bl.a. identifierade resenärer. För de personer som har återvänt från konflikten i Syrien och Irak gör Säkerhetspolisen individuella bedömningar och vidtar de åtgärder som krävs och om det finns anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning. En person som misstänks för brott kan gripas direkt vid sin hemkomst om de lagliga förutsättningarna inom ramen för en förundersökning är uppfyllda. Svensk domstol har både den kompetens och behörighet som krävs för att lagföra en person för terroristbrott, detta oavsett var brottet har begåtts.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att skärpa den straffrättsliga terrorismlagstiftningen. Ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning har införts. Det har också blivit straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation. Regeringen avser också inom kort att besluta en lagrådsremiss med förslag på bl.a. två nya straffbestämmelser; deltagande i en terroristorganisations verksamhet och samröre med en terroristorganisation.

Det har länge varit en prioriterad fråga för Sverige att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som begåtts inom ramen för den väpnade konflikten i Syrien. Under Sveriges tid som säkerhetsrådsmedlem tog vi en aktiv roll för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien. Sverige stödjer FN-mekanismen IIIM som har till huvuduppgift att samla in, kartlägga och analysera bevisning avseende brott mot den internationella rätten som misstänks ha begåtts i samband med den väpnade konflikten i Syrien sedan 2011. Sverige har även stöttat inrättandet av FN:s utredningsgrupp för ansvarsutkrävande av Daeshs övergrepp i Irak (UNITAD) och dess viktiga arbete med att utreda brott som IS begått i Irak.

Det är också viktigt att arbeta förebyggande mot olika former av radikalisering. Sedan den 1 januari 2018 finns Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Centret har som en av sina huvuduppgifter att ge behovsanpassat stöd till kommuner i det förebyggande arbetet. Socialstyrelsen har tagit fram ett särskilt kunskapsstöd för socialtjänstens insatser till återvändare och deras familjer. Det finns även kunskapsstöd för socialtjänstens insatser till barn och ungdomar som är i riskzonen eller som redan är involverade i våldsbejakande extremism.

Terrorismfrågor är högt prioriterade av regeringen och arbetet med att förebygga, motverka och lagföra handlingar kopplade till terrorism kommer att fortsätta.

Stockholm den 27 februari 2019 – –

Morgan Johansson