Svenska ungdomars välmående

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3169 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2021/04985 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3169 av Björn Söder (SD)
Svenska ungdomars välmående

Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder som jag vidtar i syfte att förbättra våra ungdomars välmående.

De allra flesta unga i Sverige mår bra, men den självupplevda psykiska ohälsan hos unga ökar, främst bland flickor i tonåren. Vi vet att unga i allt högre utsträckning uppger att de upplever psykiska besvär. Detta behöver i sig inte innebära att man utvecklar en mer allvarlig psykisk ohälsa men det finns all anledning att ta dessa signaler på största allvar. Barns och ungas psykiska hälsa är därför ett högt prioriterat område för mig och för regeringen.

Under de senaste åren har regeringen genomfört kraftfulla satsningar för att stärka det förebyggande och främjande arbetet och öka tillgängligheten till vård och omsorg. För 2021 fördelas ca 1,7 miljarder kronor genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa. Merparten av medlen riktas till kommuner och regioner för att stärka och utveckla deras arbete. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp för satsningen.

Regeringen har genomfört flera insatser för att stärka tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det handlar om riktade medel till regionerna för att öka tillgängligheten och tillsättandet av en delegation som ska stödja regionerna i att korta köerna. Regeringen har också tillsatt en utredning för att nå en mer sammanhållen och likvärdig vård för barn och unga. Utredningen ska bland annat se över hur den nära vården kan erbjuda stöd för barn och unga som lider av psykisk ohälsa och föreslå hur en samlad uppföljning av barns och ungas fysiska och psykiska hälsa kan utformas. Utredningen har också tagit fram ett underlag som regeringen kan använda i utformningen av en överenskommelse som syftar till att uppnå målet om en köfri barn- och ungdomspsykiatri med SKR.

Jag vill också nämna de stora satsningar som regeringen genomfört för att stärka primärvården och arbetet med suicidprevention. Att barn och unga får stöd tidigt i en ohälsoutveckling, t.ex. genom insatser inom den första linjens vård, är helt nödvändigt för att minska den psykiska ohälsan bland unga och för att stärka tillgängligheten till vård. Regeringen har också kraftigt ökat stödet till civilsamhällets organisationer, som ofta är viktiga för unga, i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa och suicid. För 2021 fördelas ca 70 miljoner kronor för detta ändamål.

Slutligen har regeringen uppdragit åt ett tjugotal myndigheter att inkomma med underlag inför en ny strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Därtill har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att kartlägga ungas upplevda psykiska hälsa och ohälsa. Uppdraget ska bl.a. ge svar på hur unga uppfattar sin psykiska hälsa, vilka faktorer som kan verka främjande samt vilka stöd som unga själva efterfrågar. Dessa underlag kommer att vara viktiga för regeringens fortsatta arbete med att förbättra den psykiska hälsan hos unga.

Stockholm den 23 juni 2021

Lena Hallengren