Svenska tingsrätters kapacitet

Svar på skriftlig fråga 2025/26:733 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2025/26:733 Svenska tingsrätters kapacitet

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2025/26:733 av Teresa Carvalho (S)
Svenska tingsrätters kapacitet

Teresa Carvalho har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att tingsrätterna har tillräcklig kapacitet och kompetens samtidigt som tillgängligheten till rättsväsendet upprätthålls i hela landet.

Väl fungerande domstolar är avgörande för rättsstaten och demokratin. Enskilda, oavsett var i landet man bor, ska kunna få sin sak prövad i domstol på ett rättssäkert och effektivt sätt. Domstolarna behöver därför ha en god kompetensförsörjning och resurser för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet och med rimliga handläggningstider.

Regeringen har de senaste åren tillfört domstolarna betydande ekonomiska tillskott. Mellan 2023 och 2028 beräknas anslaget Sveriges Domstolar öka från ca 7,1 till 9 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 27 procent. Tillskotten syftar bland annat till att stärka domstolarnas kapacitet, något som är angeläget inte minst mot bakgrund av de stora tillskott som regeringen tillfört övriga delar av rättsväsendet. Tillskotten ger också domstolarna goda ekonomiska förutsättningar att rekrytera domare.

Regeringen gav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetåret 2023 Domstolsverket i uppdrag att redovisa en plan för att säkerställa domstolarnas kompetensförsörjning utifrån de tillskott som Sveriges Domstolar fått. Uppdraget redovisades i september 2023 genom en kompetensförsörjningsplan med åtgärder för att trygga domarförsörjningen och öka attraktiviteten för domaryrket. I regleringsbrevet för budgetåret 2024 gav regeringen Domstolsverket ett kompletterande uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits och planeras enligt kompetensförsörjningsplanen. Uppdraget redovisades i mars 2025. Då hade myndigheten exempelvis genomfört ett antal projekt som syftade till att utveckla och behålla medarbetare samt arbetade aktivt med att se över domarutbildningen. I regleringsbrevet för budgetåret 2026 fick Domstolsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten fortsatt arbetet med att säkerställa kompetensförsörjningen avseende ordinarie domare med utgångspunkt i den framtagna kompetensförsörjningsplanen.

Vid sidan av den traditionella domarbanan utgör anställningsformen adjungerat råd en möjlighet för jurister att meritera sig för en anställning som ordinarie domare. Regeringen har, efter en hemställan från Domstolsverket, beslutat om nya flexiblare regler för adjungerade råd som trädde i kraft den 1 januari 2026. Ändringarna syftar till att förbättra förutsättningarna för adjungerade råd att få tjänster som ordinarie domare, vilket är angeläget ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

Domstolsverket bedriver tillsammans med domstolarna ett aktivt arbete med att säkra kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar. En av åtgärderna som Domstolsverket har initierat och just nu arbetar med är att ta fram ett attraktivt och konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande för assessorer som efter avslutad domarutbildning vill fortsätta inom domstolarna. Domstolsverket har också tagit initiativ till att inrätta en s.k. assessorshubb och ett lokalkontor i Sundsvall som ska stärka rekryteringsbasen för framtida domaranställningar. Därutöver arbetar Domstolsverket och domstolarna vidare med flera åtgärder enligt den framtagna kompetensförsörjningsplanen, såsom att minska domarnas arbetsbelastning genom ökat beredningsstöd, ökade samarbeten mellan domstolar och satsningar på ledarskapsutveckling.

Medborgarnas tillgång till väl fungerande domstolar i hela landet är ett centralt inslag i vår demokratiska rättsstat och en högt prioriterad fråga för regeringen. Jag kommer fortsätta att noga följa utvecklingen på området, och i samspel med Domstolsverket löpande överväga ytterligare åtgärder.

Stockholm den 29 april 2026

Gunnar Strömmer