Svenska banker som stoppar utbetalning av bistånd

Svar på skriftlig fråga 2020/21:683 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Svar på fråga 2020/21:683 av Yasmine Posio (V)
Svenska banker som stoppar utbetalning av bistånd

Yasmine Posio har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att underlätta biståndsutbetalningar via det svenska banksystemet.

Sverige har en lång tradition av ett generöst och ambitiöst bistånd och frågor om biståndseffektivitet är viktiga för regeringen. Samtidigt är det också mycket viktigt att banker följer det regelverk som finns för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Enligt EU:s penningtvättsregelverk som i Sverige genomförts genom lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism får en bank inte genomföra en transaktion eller upprätthålla en affärsförbindelse med en kund om banken inte har tillräcklig kännedom om kunden. En bank måste både kunna övervaka kundens aktiviteter och transaktioner och hantera den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. Regelverket ställer också upp krav på att banker ska vidta vissa skärpta kundkännedomsåtgärder i förhållande till högrisktredjeländer. Transaktioner till högrisktredjeländer är inte förbjudna, utan det som krävs är att banker ska uppmärksamma och hantera de risker som sådana transaktioner kan innebära. Hur den bedömningen görs är en fråga för varje enskild bank.

I samband med att regelverket har skärpts globalt och på EU-nivå har frågor om s.k. de-risking – t.ex. att en bank nekar att göra utlandsbetalningar till ett visst land med hänvisning till penningtvättsregelverket – uppmärksammats, såväl nationellt som internationellt. Frågan är komplex och faktorer som affärsmässiga överväganden hos bankerna och förmågan hos mindre organisationer att hantera frågor om transaktionerna i fråga kan spela in. En aktiv diskussion förs också i flera internationella forum där Sverige är representerat, däribland Financial Action Task Force (Fatf). Det pågår också arbete inom G20 som syftar till att underlätta internationella betalningar, där bland annat en mer enhetlig tillämpning av åtgärder för kundkännedom ingår.

Det är troligt att frågor om så kallad de-risking kommer att tas upp i kommande översyner av regelverket på EU-nivå. Regeringen följer och bevakar noga utvecklingen på området och har vid flera tillfällen lyft utmaningen med de-risking både på EU-nivå och i Fatf,

Stockholm den 2 december 2020

Per Bolund