Svensk ostronodling

Svar på skriftlig fråga 2025/26:475 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:475 Svensk ostronodling

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Svar på fråga 2025/26:475 av Rickard Nordin (C)
Svensk ostronodling

Rickard Nordin har frågat mig om jag och regeringen avser att se över regelverket för att möjliggöra undantag för kontrollerad odling och forskning av ostronarten Magallana gigas samt att säkerställa skydd och restaurering av nativa ostronbankar, i syfte att stärka en konkurrenskraftig och hållbar blå näring i Sverige.

Jag och regeringen delar frågeställarens syn att de blå näringarna har stor potential att bidra till en hållbar livsmedelsproduktion och med Livsmedelsstrategin 2.0 som utgångspunkt arbetar regeringen för att stärka robustheten i livsmedelskedjan. För vattenbruket finns det en mycket stor potential att öka den hållbara produktionen av odlad sjömat. Det pågår även flera initiativ för att främja forskning och innovation i syfte att bidra till utvecklingen av svensk sjömat. Bland annat förmedlas stöd till innovationsprojekt inom fiske och vattenbruk genom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Vidare fortlöper det utvecklingsarbete som genomförs inom ramen för centrumbildningen Blå mat, som är den största satsningen hittills på svensk sjömat.

Frågan kring ostron är komplex då det idag förekommer två olika arter, vårt inhemska ostron (Ostrea edulis) samt stillahavsostronet (Magallana gigas). Stillahavsostron är tåliga och växer snabbt. Det gör att de kan konkurrera om plats och föda med inhemska arter som blåmusslor och Ostrea edulis. Det finns även en risk att stillahavsostronet kan sprida sjukdom och parasiter. 

Arbetet med dessa frågor hanteras av Havs- och vattenmyndigheten avseende förvaltningsfrågor och av Jordbruksverket avseende främjandet av vattenbruk. Myndigheterna ansvarar för olika delar när det kommer till smittskyddsperspektiv. Inom ramen för Jordbruksverkets uppdrag att främja vattenbruk har myndigheten sökt och beviljats svensk fristatus för två sjukdomar hos ostron. Syftet är att stärka vår export av ostron till andra länder för konsumtion och vår inhemska population av Ostrea edulis.

För att förstärka Jordbruksverkets arbete med främjande och utveckling av fiskerinäringen och vattenbruket har riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, ökat Jordbruksverkets förvaltningsanslag med 7,5 miljoner kronor 2026.

Förutom att stärka svenskt vattenbruk så är arbetet med akvatisk restaurering och naturbaserade lösningar i syfte att upprätthålla och återskapa viktiga ekosystem och livsmiljöer, stärka fiskbestånd och bidra till förstärkt eller upprätthållen biologisk mångfald, mycket viktigt. Regeringens bedömning är att det finns behov av att identifiera verktyg och åtgärder för olika kuststräckors regionala behov och utmaningar för att stärka ekosystemens resiliens.

Stockholm den 18 februari 2026

 

 

 

Peter Kullgren

 

Skriftlig fråga 2025/26:475 av Rickard Nordin (C) (Besvarad 2026-02-18)

Fråga 2025/26:475 Svensk ostronodling

av Rickard Nordin (C)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Den blå näringen har stor potential att bidra till hållbar livsmedelsproduktion, nya arbetstillfällen och regional utveckling längs Sveriges kuster. Ostron- och musselodling kan dessutom bidra till förbättrad vattenkvalitet och restaurering av marina ekosystem, samtidigt som de skapar förutsättningar för lokal företagsamhet och ökad självförsörjningsgrad av sjömat.

Ostronarten Magallana gigas (japanskt jätteostron) förekommer redan i svenska vatten sedan decennier tillbaka och har på många platser etablerat sig i stor omfattning. Samtidigt gör nuvarande regelverk att möjligheterna att bedriva kontrollerad odling och forskning av arten begränsas, trots att odling kan bidra till både näringsutveckling och miljönytta. Kompensatoriska åtgärder för att hantera den lilla risken för rymningar hade varit en välkommen möjlighet. Avsaknaden av tydliga undantag riskerar att hämma innovation och investeringar inom den blå näringen.

Sverige har de sista naturliga bestånden av det europeiska platta ostronet (Ostrea edulis). Vi bär på ett europeiskt naturarv för denna utrotningshotade art. Samtidigt har vi i Sverige aldrig gjort insatser för att skydda denna viktiga strategiska art för biodiversitetsåtgärder och restaurering av havsmiljöer. Att i högre grad ställa krav på skydd och restaurering av denna inhemska art kan stärka den biologiska mångfalden, minska risken för utrotning och samtidigt skapa efterfrågan för svenska producenter.

För att säkerställa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig blå näring krävs regelverk som kombinerar höga miljöambitioner med rimliga villkor för företagande, innovation och lokal förankring, där svenska odlare bör få samma konkurrensvillkor som alla andra odlare inom EU samtidigt som svenskt regelverk ändras för att stoppa ett helt onödigt svenskt importberoende av ostron.

Mot denna bakgrund vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Avser ministern och regeringen att se över regelverket för att möjliggöra undantag för kontrollerad odling och forskning av ostronarten Magallana gigas samt att säkerställa skydd och restaurering av nativa ostronbankar, i syfte att stärka en konkurrenskraftig och hållbar blå näring i Sverige?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.