Svensk bnp-tillväxt
Svar på skriftlig fråga 2018/19:1 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Meddelande om uteblivet svar på fråga 2018/19:1
av Dennis Dioukarev (SD) Svensk bnp-tillväxt
Frågan kommer inte att besvaras på grund av att regeringen är en övergångsregering.
Stockholm den 11 oktober 2018
Enligt uppdrag
Magnus Bengtson
Expeditions- och rättschef
Skriftlig fråga 2018/19:1 av Dennis Dioukarev (SD) (Inte besvarad 2018-10-12)
Fråga 2018/19:1 Svensk bnp-tillväxt
av Dennis Dioukarev (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I dagarna publicerade IMF sin prognos över utvecklingen i världsekonomin. Där finns siffror över tillväxten i respektive land mätt som bnp per capita, ett mått som de rödgröna partierna inte talat mycket om under sin tid i regeringen. Statsrådet Andersson har i stället valt att fokusera på bruttonationalprodukten, som är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land men som enskilt inte säger särskilt mycket om tillståndet i ekonomin. Exempelvis har ett land som Indonesien högre ekonomisk aktivitet och därmed högre bnp än Sverige men å andra sidan betydligt lägre levnadsstandard, mätt som bnp per capita. Bnp per capita mäts som bnp dividerat med antalet invånare i landet, vilket ger oss en mer rättvisande bild av ett lands välstånd och levnadsstandard. En positiv utveckling i bnp per capita är avgörande för exempelvis kommuners ekonomi och för framtida pensioner. I klartext betyder det att utan tillväxt finns det inget välstånd att fördela.
IMF-prognosen borde därför för svenskt vidkommande vara en väckarklocka. Svensk bnp per capita ligger på 0,7 procent, vilket är historiskt svaga siffror som placerar oss sist i hela EU. I ett läge när högkonjunkturen gått på högvarv i flera år i Sverige borde siffrorna föranleda en omfattande diskussion om vad som egentligen gått fel. Till och med Grekland och Italien, länder normalt förknippade med ekonomiska problem, ligger högre än Sverige i placeringen.
I kontrast till detta ligger Ungern och Polen i den absoluta toppen av den europeiska bnp-tillväxten. För att fortsättningsvis bygga välstånd i Sverige är det i nuläget fundamentalt viktigt att studera skillnaderna dessa länder emellan för att förstå varför det förhåller sig på detta vis.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför följande:
Vilka slutsatser drar ministern av skillnaderna i bnp per capita mellan Sverige å ena sidan och Ungern och Polen å andra sidan?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.