Svartlistningen av Palestinagrupperna
Svar på skriftlig fråga 2017/18:683 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Utrikesdepartementet
Statsrådet
Lövin
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:683 av Amineh Kakabaveh (V)
Svartlistningen av Palestinagrupperna
Amineh Kakabaveh har frågat utrikesministern vad regeringen gör för att den israeliska staten ska upphäva svartlistningen av Palestinagrupperna så att det svenska biståndet till de palestinska områdena kan fortsätta att fungera.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Värnandet av mänskliga rättigheter, inklusive församlings-, förenings- och yttrandefrihet, utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik. Vi ser därför med oro på utvecklingen rörande mänskliga rättigheter och det krympande utrymmet för civilsamhället i Israel, och vi följer utvecklingen nära. Detta inkluderar den lista av civilsamhälleorganisationer som israeliska myndigheter nyligen publicerat. Denna lista omfattar organisationer från flera EU-länder, inklusive Palestinagrupperna i Sverige, och avser tillämpningen av ny lagstiftning om nekad inresa för personer som representerar eller arbetar för organisationer som anses förespråka bojkott av Israel.
Människorättsorganisationer verksamma i Israel har de senaste åren uttryckt oro för ett gradvis minskande utrymme för civilsamhället och de beskriver ett allt mer polariserat samhällsklimat som försvårar deras möjligheter att verka, särskilt i frågor som rör ockupationen av Palestina. UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Israel från 2017 beskriver närmare de problem och utmaningar som civilsamhället i Israel står inför.
Yttrandefrihet, informationsfrihet och församlings- och föreningsfrihet är grundläggande för att skapa ett öppet och demokratiskt samhälle. Detta påtalar regeringen konsekvent i sin dialog med Israel. Sverige har även uppmärksammat svartlistningen i EU:s råd för utrikesfrågor den 22 januari samt i FN:s säkerhetsråd den 25 januari. Även i samband med granskningen av människorättssituationen i Israel (UPR) inom FN:s Råd för mänskliga rättigheter den 23 januari tog Sverige upp frågan om civilsamhällets minskande utrymme. Sverige är, tillsammans med övriga EU och andra länder, i kontakt med israeliska myndigheter om hur de avser tillämpa den nya lagstiftningen.
Stockholm den 6 februari 2018
Isabella Lövin
