Subvention av dyra läkemedel
Svar på skriftlig fråga 2021/22:771 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:756 av Barbro Westerholm (L) Tillgång till särläkemedel och fråga 2021/22:771 av Karin Rågsjö (V)
Subvention av dyra läkemedel
Barbro Westerholm har frågat mig om och när regeringen kan komma med förslag till ändring av finansieringen av särläkemedel så att de även kan komma svenska patienter till del. Karin Rågsjö har frågat mig vad jag avser att göra för att de med svår sjukdom som kräver dyr medicinsk behandling ska få det. Jag har valt att besvara frågorna i ett gemensamt svar.
Regeringens målsättning är att alla patienter ska erbjudas god vård efter behov på lika villkor. Det inkluderar givetvis bra läkemedel. Under de senaste åren har staten ökat anslaget för läkemedelsförmånerna, från 25,9 miljarder kronor 2017 till 34,4 miljarder kronor 2022. Syftet med ökningen är bland annat att möta den snabba utvecklingen av och tillgången till nya läkemedel. Samtidigt är det regionerna som har det slutgiltiga ansvaret för införande av läkemedel.
Flera insatser har vidtagits för att underlätta ett ordnat och jämlikt införande av nya läkemedel. Arbetet involverar bland andra flera myndigheter, samtliga regioner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), läkemedelsföretag och patientorganisationer. Exempelvis har regionerna bildat Rådet för nya terapier, NT-rådet. Rådet utser de läkemedel som ska omfattas av ordnat införande och lämnar rekommendationer till regionerna om läkemedelsanvändning. Som underlag för rekommendationerna använder NT-rådet bl.a. principerna i den etiska plattform som antagits i riksdagen och hälsoekonomiska kunskapsunderlag från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
Läkemedelsföretagen har här ett stort ansvar att förse TLV med de underlag som myndigheten behöver för att bedöma läkemedlets värde och samhällsnytta i förhållande till dess kostnader. TLV utvecklar även den s.k. värdebaserade prissättningen genom att skapa förutsättningar för regionerna och läkemedelsföretagen att ingå överenskommelser i syfte att möjliggöra tidig introduktion av nya, bra och kostnadseffektiva läkemedel.
Vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelsförmånerna styrs av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och beslutas av Nämnden för läkemedelsförmåner som är ett särskilt beslutsorgan inom TLV. Detta innebär tillämpning av lag och därmed något som jag inte kan uttala mig om.
Sammanfattningsvis följer regeringen den viktiga frågan om en likvärdig tillgång till läkemedel i hela Sverige.
Stockholm den 26 januari 2022
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2021/22:771 av Karin Rågsjö (V) (Besvarad 2022-01-26)
Fråga 2021/22:771 Subvention av dyra läkemedel
av Karin Rågsjö (V)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
För dyra och specialdesignade läkemedel och långvariga behandlingar riktade mot små patientgrupper saknas i dag fungerande kostnadsmodeller, och därför behövs nya finansieringslösningar för den typen av läkemedel. Som situationen är nu riskerar människor med svår och allvarlig sjukdom att bli utan behandling då de inte anses vara tillräckligt kostnadseffektiva.
Till exempel finns i dag hopp om att kunna leva längre och friskare liv för dem med sjukdomen cystisk fibros då nya mediciner i stället för ”bara” symtomlindring även kan göra patienter friskare på riktigt.
Nuvarande läge medför att patientgruppen ibland väljer att betala ur egen ficka för att få chansen att få se sina barn växa upp, eller väljer att flytta över Sundet till Danmark för att få medicin. I våra grannländer och övriga Europa ser nämligen situationen annorlunda ut beträffande tillgången till dessa läkemedel.
Nyligen lämnades en ny ansökan om subvention för ett läkemedel in till TLV. För bedömning av vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna ska hänsyn tas till behov och solidaritet, människors lika värde samt kostnadseffektivitet. Men viktigt att framhålla är att kostnadseffektivitet ska vara underordnad de två̊ andra principerna. Svåra sjukdomar med tydliga försämringar i livskvalitet ska alltså̊ prioriteras, men så ser det inte ut i dag. Sveriges modell för subvention och prissättning av läkemedel lämpar sig väl när det kommer till att beräkna nyttan av läkemedel mot breda folksjukdomar men inte för små patientgrupper.
För Vänsterpartiet är det viktigt att alla ska ha rätt till en jämlik och bra sjukvård. Den grundläggande principen är att vården ska ges utifrån människors behov, inte om man till exempel har en privat försäkring eller egna medel som möjliggör privata lösningar och utlandsflytt. Alla ska kunna lita på sjukvården i Sverige, och frågan om jämlik hälsa och vård är viktig. Vänsterpartiet vill satsa mer pengar för att få en bättre sjukvård och har tidigare föreslagit att regeringen ska utreda förutsättningarna för att staten ska ha ett särskilt stöd till regionerna för de behandlingsmetoder och mediciner som är extra kostsamma.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att de med svår sjukdom som kräver dyr medicinsk behandling ska få det?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.