Stressrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor
Svar på skriftlig fråga 2024/25:461 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:461 Stressrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:461 av Olle Thorell (S)
Stressrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och minska stressrelaterad psykisk ohälsa, särskilt bland kvinnor i kontaktyrken inom välfärdssektorn.
Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan. Rapporten som ledamoten hänvisar till ger ytterligare värdefullt underlag för förståelsen för mekanismerna bakom den ökande psykiska ohälsan.
Grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även skyddsombuden på arbetsplatserna har en central roll i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är betydelsefulla för att synliggöra och åtgärda problem i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har 2022 – 2024 bedrivit en särskild nationell tillsynsinsats inom vård och omsorgssektorn med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
Av regeringens arbetsmiljöstrategi 2021 – 2025 (skr. 2020/21:92) följer att utvecklingen med ökad stress i arbetslivet behöver brytas. Regeringens myndigheter inom arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetslivskunskap, Mynak, har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin inom sina respektive områden. Genom regeringens arbetsmiljöforum förs vidare en löpande dialog i frågorna med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.
Regeringen gav tidigare i år en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag till regeringens arbetsmiljöstrategi för perioden 2026 – 2030 (dir. 2024:56). I uppdraget ingår bland annat att analysera genomslaget för den nuvarande arbetsmiljöstrategin med dess fyra delmål och bedöma om delmålen är ändamålsenligt utformade med hänsyn till bland annat pågående omvärldsförändringar. Dagens arbetsliv präglas av en rad omvärldsförändringar och faktorer som på olika sätt påverkar förutsättningarna för delmålens genomslag, bland annat arbetsrelaterad stress. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025.
Vidare tar Mynak just nu fram en studie som jämför förändringar gällande den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden innan och under covid-19-pandemin. Ett syfte med studien är att undersöka om utvecklingen ser olika ut bland olika grupper, utifrån bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, utbildningsnivå, socioekonomisk status samt yrkesgrupp, inklusive yrken med potential för distansarbete. Studien ska presenteras den 29 november i år.
Jag vill slutligen understryka vikten av att alla har en jämställd och bra arbetsmiljö, oavsett var och med vad man arbetar. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i arbetslivet och ha en trygg och säker arbetsmiljö.
Stockholm den 27 november 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2024/25:461 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-11-27)
Fråga 2024/25:461 Stressrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Enligt Försäkringskassans lägesrapport Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv (2024) är stressrelaterad psykisk ohälsa i dag den främsta orsaken till långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Kvinnor är särskilt drabbade, med en mer än dubbelt så hög risk som män att sjukskrivas för stressrelaterad psykisk ohälsa. Problemet är som störst bland kvinnor i åldrarna 30–39 år, då många kombinerar familjebildning med förvärvsarbete. Hela 79 procent av de stressrelaterade sjukfallen våren 2024 gällde kvinnor, och majoriteten av dem arbetade inom välfärdsyrken som vård, skola och omsorg – yrken som ofta präglas av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö.
Utöver de mänskliga konsekvenserna innebär detta en enorm ekonomisk belastning för samhället. Under 2023 stod stressrelaterad psykisk ohälsa för 21 procent av de totala sjukpenningkostnaderna, motsvarande 9,2 miljarder kronor, en ökning med 14 procent från året innan. Förutom stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom bidrar obalansen mellan krav och resurser i arbetslivet till andra negativa hälsoutfall, såsom hjärt- och kärlsjukdomar. Försäkringskassan varnar för att arbetsmiljöproblem, särskilt i kontaktyrken, fortsätter att vara en stark riskfaktor om inte strukturella åtgärder genomförs.
Trots dessa tydliga signaler från både forskningen och Försäkringskassan är regeringens agerande otillräckligt. I stället för att prioritera välfärdens kärna och stärka arbetsmiljön för de mest utsatta har regeringen valt att fokusera på skattesänkningar som främst gynnar redan välbärgade. Resultatet är ett samhälle där kvinnor som arbetar i frontlinjen av välfärden förväntas bära både ekonomiska och organisatoriska bördor utan att få det stöd de behöver. Denna politik förstärker redan befintliga orättvisor i arbetslivet och lämnar stora delar av arbetskraften i ett allt mer ohållbart läge. När kvinnor i välfärdsyrken sjukskrivs för utmattning påverkas inte bara deras egen hälsa och ekonomi, utan också de verksamheter som är helt avgörande för att vård och skola ska fungera.
Regeringens prioriteringar visar på en bristande förståelse för hur arbetsmiljön och välfärdens funktion är nära sammanlänkade. Genom att ignorera Försäkringskassans tydliga varningar och prioritera resurser till skattesänkningar missar regeringen möjligheten att ta itu med en av de största utmaningarna på dagens arbetsmarknad. Varje krona som inte satsas på att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa är en förlorad investering i både människors välmående och landets produktivitet.
Med anledning av Försäkringskassans rapport om psykisk ohälsa i dagens arbetsliv vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och minska stressrelaterad psykisk ohälsa, särskilt bland kvinnor i kontaktyrken inom välfärdssektorn?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.