Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt

Svar på skriftlig fråga 2025/26:354 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt(pdf, 60 KB)

Svar på fråga 2025/26:354 Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2025/26:354 av Patrik Lundqvist (S)
Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt

Patrik Lundqvist har frågat mig vad jag ämnar göra åt strategiska stämningar (strategic lawsuit against public participation, SLAPP) så att alla vågar delta i samhällsdebatten utan att riskera att stämmas.

Användandet av civilrättsliga processer för att tysta journalister och andra kan medföra negativa konsekvenser för den fria åsiktsbildningen. Rätten till yttrandefrihet är central för vår demokrati och vårt fria och öppna samhälle. Rättssystemet ska inte missbrukas för att tysta den offentliga debatten.

Trenden med en ökning av den här typen av processer i Europa har belysts i olika studier. I en rapport från 2024, där Sverige var ett av de länder som undersöktes, identifierades två svenska fall sedan 2010. Några särskilda problem kopplade till Sverige berördes inte. I kommissionens rättsstatsrapport om Sverige för 2025 framgår att arbetsvillkoren för svenska journalister överlag är fortsatt gynnsamma. En förklaring till att den här typen av processer hittills inte har fått någon större spridning i Sverige är att våra mediegrundlagar ger ett effektivt skydd mot den här typen av processer.

De svenska mediegrundlagarna innehåller exklusiva straff- och skadeståndsrättsliga regler, liksom en särskild rättegångsordning som syftar till att ge ett särskilt starkt skydd för yttranden som sker genom tryckta skrifter och vissa andra medieformer.

Regeringen beslutade den 27 november 2025 propositionen Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten samt införande av en ny tredskodomssanktion (prop. 2025/26:64). I propositionen föreslås att det ska införas en ny lag, lagen om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Den föreslagna lagen innehåller processuella skyddsbestämmelser mot den här typen av tvister. Lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.

Det pågår alltså ett arbete med att förstärka skyddet mot sådana här typer av processer, och regeringen följer frågan noga.

Stockholm den 2 januari 2026

Gunnar Strömmer

Skriftlig fråga 2025/26:354 av Patrik Lundqvist (S) (Besvarad 2026-01-02)

Fråga 2025/26:354 Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt

av Patrik Lundqvist (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Nyligen rapporterades det om den svensk som dömts för att ha planerat terrordåd mot Eurovision i Rotterdam 2020. Som tur var stoppades han av polisen och hann inte genomföra attacken vare sig mot Eurovision eller mot de andra mål i Sverige, Luxemburg och Nederländerna som planerats för.

Den dömde har verkligen en gedigen lista med kopplingar till den högerextrema miljön och är dömd redan 2019 för mordbrand i Sverige med fascistiska förtecken. Våldskapital och vilja att använda det har uppenbarligen inte saknats.

Kopplingarna till de högaktuella aktivklubbarna och andra nätverk för högerextrema beredda att använda våld är uppenbara, men han är också från en familj som har rätt bra med pengar, vilket för oss till min fråga.

Det verkar inte bättre än att den som dömts både för planerna och för deltagandet i en högerextrem terrororganisation har använt sig av juridiken för att tysta ned frågan och få debattörer att inte prata om det som hänt. Det via ett förfarande som kallas Slapp, det vill säga ”strategic lawsuit against public participation”, som det heter på engelska. Helt enkelt stämningar som syftar till att tysta och skrämma människor bort från att diskutera personer eller deras förehavanden i det offentliga.

Det har dragits till med belopp som är betydligt större än vad som typiskt sett döms ut, vad jag förstår, och det i syfte att göra en juridisk process riskabel för den som utsätts. Det här förfarandet är djupt problematiskt eftersom det ger människor med juridiska och ekonomiska muskler möjligheter att tysta och skrämma människor som inte har medlen att försvara sig med, även om de skulle ha en god chans att få rätt vid en prövning.

Det är alltså en fråga om vem som har makten över andra att delta i en öppen diskussion om viktiga händelser och utvecklingen i samhället. Särskilt viktigt blir det såklart när det rör sig om kopplingar både till den ekonomiska eliten och till våldsamma grupperingar samtidigt.

När båda formerna av påtryckningar riktas mot enskilda individer uppstår ett oerhört tryck och en hotbild som inte alla orkar eller klarar av att stå emot, varpå röster tystnar.

Det här är i min mening ett otyg till agerande som härstammar från stämningarnas förlovade land, USA, och vad det verkar nu dyker upp även i Sverige.

Men även i USA tar fler och fler delstater till lagstiftning för att begränsa den här typen av stämningar eftersom de ses som skadliga för samhället, och om de nu börjar komma till Sverige borde vi vara proaktiva och säkra oss mot den här typen av agerande.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

Vad ämnar ministern göra åt den här typen av strategiska stämningar så att alla vågar delta i samhällsdebatten utan att riskera att stämmas på det här sättet?