Straffskärpningar och ändrade rutiner för häktning

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1615 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2017/18:1615 av Markus Wiechel (SD)
Straffskärpningar och ändrade rutiner för häktning

Markus Wiechel har frågat mig om det är rimligt att personer som begår flertalet brott och uppenbarligen har en kriminell livsstil kan försättas på fri fot efter en fällande dom, eller om jag avser att verka för en förändring av nuvarande förhållningssätt.

Först och främst vill jag säga att de bilbränder som ägt rum under senare tid är fullständigt oacceptabla och att polisen nu arbetar intensivt med att utreda brotten och att skapa trygghet i dessa områden.

Döms en misstänkt person för ett brott och är han eller hon häktad i målet är det domstolens uppgift att pröva om personen ska stanna kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft. Vid bedömningen ska domstolen pröva om någon av de särskilda häktningsskälen fortfarande är aktuella. I de allra flesta fall har den s.k. kollusionsfaran, dvs. risk för att den misstänkte försvårar sakens utredning, upphört redan i och med att bevisningen har tagits upp under rättegången. Däremot kan risken för fortsatt brottslighet, s.k. recidivfara, alltjämt förekomma hos den dömde. Rätten ska därutöver pröva om fortsatt häktning är proportionerligt.

Riksdagen har nyligen sagt ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. Den nya lagen innebär en modernisering och omarbetning av regelverket för att göra det tydligt och enklare att förstå och tillämpa. Kravet på att ett föreläggande om inställelse ska utfärdas utan dröjsmål har nu reglerats i lag. Den nya lagen innebär även en anpassning till systemet med överförande av straffverkställighet mellan olika länder. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2019.

Att hålla personer som begår grova brott borta från gatorna är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är ytterst angeläget att vanliga människor kan känna sig trygga och säkra i sitt eget bostadsområde. Det är bland annat anledningen till att regeringen nu gör den största satsningen på polisen på väldigt många år. Vi anställer 10 000 fler i polisen till år 2024. Regeringen har också under den här mandatperioden lagt fram ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation år 2017–2025. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden och att bryta segregationsmekanismer strukturellt.

Regeringen har även initierat omfattande skärpningar i den straffrättsliga lagstiftningen under mandatperioden. Ett stort antal straffskärpningar har gjorts, bland annat när det gäller allvarliga våldsbrott, grova vapenbrott och grov skadegörelse. Regeringen har dessutom för avsikt att skärpa straffen för attacker mot blåljusverksamhet. Inom Regeringskansliet bereds också förslag om nya ungdomspåföljder.

Vidare vill regeringen att brottsbekämpande myndigheter på ett enklare och mer verksamhetsanpassat sätt ska kunna använda kamerabevakning. En utredning har därför nyligen föreslagit att dagens tillståndsplikt för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket tas bort. Utredaren bedömer att förslagen kommer att medföra positiva effekter för brottsbekämpningen, vilket i förlängningen gynnar samhället i stort. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet

Stockholm den 30 augusti 2018

Morgan Johansson