Stopp för könsstympning av flickor

Svar på skriftlig fråga 2019/20:32 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på fråga 2019/20:32 av Margareta Cederfelt (M)
Stopp för könsstympning av flickor

Margareta Cederfelt har frågat mig om jag och regeringen är beredda att skyndsamt vidta åtgärder, och i så fall vilka, för att sätta stopp för köns–stympning av unga kvinnor.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive könsstympning, är en viktig fråga för regeringen. I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, det så kallade januariavtalet, finns även ett stort antal insatser inom området som avses genomföras under den här mandatperioden.

Under den förra mandatperioden fattade regeringen beslut om en sektors–övergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck för åren 2017–2026 (skr. 2016/17:10). Till strategin hör ett åtgärdsprogram för perioden 2017–2020. De insatser som finns med i åtgärdsprogrammet omfattar även könsstymp–ning. För att särskilt sätta fokus på just det problemet fattade regeringen 2018 även beslut om en särskild handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor (S2018/03931/JÄM). I regeringens handlingsplan mot köns–stympning av flickor och kvinnor beskrivs uppdrag till myndigheter inom följande målområden: Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete, förbättrad upptäckt och starkare skydd, effektivare brottsbekämpning samt förbättrad kunskap och metodutveckling.

Några exempel på uppdrag är följande: Jämställdhetsmyndigheten fick inom ramen för handlingsplanen i uppdrag att inventera och sprida effektiva metoder för attitydförändring och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor, med fokus på det civila samhället. Jämställdhets–myndigheten ska vidare inventera och sprida hur fritidsverksamheter och öppna ungdomsverksamheter kan förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor.

Socialstyrelsen har flera uppdrag, bland annat att vidta åtgärder för att socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt elevhälsan ska ha tillgång till kun–skapsstöd för att systematiskt arbeta förebyggande mot våld, inklusive köns–stympning. Socialstyrelsen ska vidare inventera vilken vård som erbjuds flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning och lämna förslag på hur vården kan förbättras och bli mer jämlik över landet.

Linköpings universitet, där Barnafrid – ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn – finns, fick i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för landets barnahusverksamheter om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstymp–ning.

Utöver dessa uppdrag har Länsstyrelsen i Östergötlands län sedan länge ett nationellt uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksam–heters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor.

Av januariavtalet framgår att myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om att personer förs ur landet för att t.ex. könsstympas ska stärkas. I betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet lämnas bl.a. förslag på ett utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas och att utreseförbudet ska vara straff–sanktionerat (SOU 2018:69). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vidare har regeringen nyligen tillsatt en utredning för att ytterligare utreda hur sådana beteenden som hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck i bör hanteras straffrättsligt (dir. 2019:43). I uppdraget ingår bl.a. att analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtyck. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Regeringen har därtill en särskild satsning inom familjekonfliktområdet som regeringen nu avser att permanenta och som innebär en ökad kapacitet för utrikes–förvaltningen att bl.a. hantera ärenden där personer förs ut ur landet och utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck så som t.ex. könsstympning.

Statens skolverk har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag om hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna (U2019/02204/S). Enligt uppdraget skulle Skolverket särskilt beakta att frågor om bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av sex- och sam–levnadsundervisningen. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

För den feministiska regeringen är det oacceptabelt att flickor och kvinnor riskerar att utsättas för könsstympning och jag följer noggrant myndig–heternas arbete med att förebygga och bekämpa detta problem i enlighet med de initiativ som regeringen har tagit i frågan.

Stockholm den 1 oktober 2019

Åsa Lindhagen