Stöd till svenska företag vid brexit

Svar på skriftlig fråga 2020/21:953 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:953 av Tobias Andersson (SD) Stöd till svenska företag vid brexit

Tobias Andersson har frågat mig om vilka åtgärder jag har vidtagit, och ämnar vidta, för att underlätta för det svenska näringslivet inför förestående brexit.

Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartners. Sverige exporterar för ett värde om över 150 miljarder kronor varje år och importerar för motsvarande 147 miljarder kronor. Omkring 6 000 svenska företag handlar med Storbritannien och minst 70 000 personer runtom i Sverige går till jobbet tack vare exporten till Storbritannien. Storbritannien kommer att fortsätta vara en viktig marknad för svenska företag även efter årsskiftet.

Den svenska regeringen och myndigheterna har arbetat intensivt de senaste fyra åren för att förbereda Sverige för utfallet av folkomröstningen i UK. Alla relevanta myndigheter har fått i uppdrag att se till att information om hur man förbereder sitt företag finns enkelt tillgänglig.

Efter 25 år med den inre marknaden är det lätt att ta fördelarna för givna. Det är avgörande att svenska företag vet hur den egna verksamheten kommer påverkas. Företagen kommer att möta ökad administration, högre kostnader och förmodligen längre transporttid på grund av tullformaliteter. De ökade kostnaderna kommer att drabba alla företag som handlar med Storbritannien.

I mina återkommande kontakter med näringslivet, branschföreträdare, handelskammare, fackliga företrädare och företag uppmanar jag dem att identifiera vilka åtgärder som behövs vidtas; såsom att ha rätt tillstånd för sina produkter, säkerställa att varan som säljs är certifierad, och att ha ett s.k. EORI-nummer för att överhuvudtaget få exportera eller importera varor utanför EU.

I media har jag och andra statsråd understrukit vikten av att företagen förbereder sig, vart de kan vända sig för att få stöd och råd samt nämnt några åtgärder som alla företag behöver vidta oavsett vad de handlar med för varor och tjänster.

Handel innefattar många olika aspekter, och en specifik export eller import kan kräva att företagen fullgör formaliteter som olika myndigheter ansvarar för, både i Sverige och i Storbritannien. Regeringen har därför gett myndigheter som Kommerskollegium och Swedac i uppdrag att identifiera vilka förändringar som Storbritanniens utträde ur EU kommer att innebära för dem, så att myndigheterna har kunnat förbereda sig inför övergångsperiodens slut och kunnat genomföra ett stort antal informationsinsatser riktade mot näringslivet.

Regeringen har fortlöpande kontakt med berörda myndigheter i syfte att säkerställa en god beredskap för att kunna hantera förändringarna. Det finns bra information att tillgå hos våra myndigheter, till exempel Tullverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket med flera, som kan underlätta företagens nya situation. Detta är viktigt inte minst för företag, framförallt mindre, som inte tidigare handlat med länder utanför EU.

Nu har EU och Storbritannien enats om ett frihandelsavtal. En mycket stor vinst är att företag slipper betala tull på varor som har ursprung i EU eller Storbritannien. Avtalet innebär 100 % tull- och kvotfritt för samtliga varukategorier där varorna uppfyller ursprungsreglerna. EU har inget annat handelsavtal som tar bort alla tullar. Avtalet skapar också en betydligt högre grad av förutsägbarhet, jämfört med ett avtalslöst tillstånd. Förutsägbarhet för näringslivet är bra för jobb och tillväxt.

Det lägger en god grund för fortsatt samarbete mellan EU och UK. Med avtalet följer en stark institutionell ram som ger bra grund för att utveckla handelsförbindelserna. Parterna kommer att föra en kontinuerlig dialog kring regler som påverkar handeln, för att undvika framtida handelshinder.

Men även med ett avtal kommer svenska företag uppleva en påtaglig skillnad. Storbritanniens utträde innebär i alla lägen att svenska företag kommer uppleva ökad byråkrati, högre kostnader och längre ledtider. Många företag har därför gjort nödvändiga förberedelser. De har anpassat rutiner och ansökt om nödvändiga certifieringar och tillstånd. Tullverket, Jordbruksverket, Kommerskollegium och andra myndigheter är redo att bistå svenska företag om vilka åtgärder man nu behöver vidta för att kunna fortsätta handla med Storbritannien.

Regeringen kommer att fortsatt upprätthålla och vidareutveckla de breda och mycket goda relationerna mellan Sverige och Storbritannien. På så sätt skapar vi goda förutsättningar för svenska företag att verka i Storbritannien, och för brittiska företag att verka och investera i Sverige.

Stockholm den 28 december 2020

Anna Hallberg

Skriftlig fråga 2020/21:953 av Tobias Andersson (SD) (Besvarad 2020-12-29)

Fråga 2020/21:953 Stöd till svenska företag vid brexit

av Tobias Andersson (SD)

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Förhandlingar mellan EU och Storbritannien gällande brexit pågår, och avtalsläget är oklart in i det sista. Storbritannien är en av Sveriges mest betydande handelspartner, gällande både export och import. Många svenska företag är beroende av att göra affärer med Storbritannien, och en oro finns bland dessa över vad brexit kan få för konsekvenser för verksamheterna. En avtalslös brexit efterfrågas naturligtvis inte av näringslivet, men osäkerheten är stor även om ett avtal skulle komma på plats då dess innehåll är långt ifrån glasklart.

Samtidigt som förhandlingar pågår plågas många av de berörda företagen med effekterna av covidpandemin. Givet den utmanande miljö dessa företag verkar i och de oklara framtidsutsikterna menar jag att det är angeläget att regeringen gör allt som står i dess makt för att förbereda svenska företag på efterdyningarna av brexit. Detta oavsett utgång av de nu pågående förhandlingarna, eftersom behovet av goda relationer mellan våra båda länder förblir oförändrat. Det inbegriper förstås också en fortsatt välfungerande handelsrelation.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit, och ämnar vidta, för att underlätta för det svenska näringslivet inför förestående brexit?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.