Stöd till hbtqi-personers rättigheter inom svenskt bistånd
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1112 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1112 Stöd till hbtqi-personers rättigheter inom svenskt bistånd
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1112 av Olle Thorell (S)
Svenskt stöd till hbtqi-personers rättigheter inom svenskt bistånd
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att svenskt utvecklingssamarbete stärker hbtqi-personers rättigheter globalt och inte bidrar till att legitimera eller förstärka diskriminering och förföljelse.
Det ökade motståndet mot hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter globalt är oroande. Sveriges regering har en mycket tydlig hållning i frågan: var och en ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill, utan rädsla för repressalier. Att Sverige ska vara en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter – i Sverige, i EU och globalt – är självklart.
Vi är starka i vårt stöd för mänskliga fri- och rättigheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Genom internationell samverkan, inte minst inom ramen för samarbete inom Norden och EU, kan vi hjälpa till att bryta ner de barriärer som begränsar människors rätt att leva fritt och tryggt. Hbtqi-personers rättigheter betonas i både Reformagendan Bistånd för en ny era och i strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer (2024–2028). I januari presenterade regeringen en ny nationell handlingsplan som syftar till att ytterligare stärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, och därmed bidra till en värld där alla, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, kan leva fritt.
Sveriges position i dessa frågor är välkänd och oförändrad.
Stockholm den 7 maj 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1112 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-05-07)
Fråga 2024/25:1112 Stöd till hbtqi-personers rättigheter inom svenskt bistånd
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Hbtqi-personers mänskliga rättigheter är under akut hot i allt fler delar av världen. Enligt Amnesty Internationals årsrapport 2025 har utvecklingen gått kraftigt bakåt det senaste året. I Uganda infördes en lag som kriminaliserar samkönade relationer med dödsstraff som möjlig påföljd. I Ghana antogs en ny lag som förbjuder hbtqi-organisationer och gör det straffbart att ”främja homosexualitet”. Georgien har infört liknande lagstiftning. Samtidigt attackerades Prideparader i flera europeiska länder, och i Ryssland och Iran utsattes hbtqi-aktivister för godtyckliga gripanden och våld. I Afghanistan och delar av Mellanöstern råder redan total förföljelse.
Amnesty påpekar att detta inte sker i ett vakuum – lagarna legitimeras ofta av politiska och religiösa ledare, finansieras genom kampanjer från extremkonservativa aktörer, och understöds av desinformation i sociala medier. Organisationens rapport lyfter särskilt att stater som får omfattande bistånd från väst ofta tillåts införa dessa lagar utan att det får konsekvenser för relationerna till givarländer. I vissa fall har västländer tvärtom minskat stödet till det civila samhället i dessa länder, vilket ytterligare försvagar möjligheten till motstånd mot förtrycket.
Sverige har tidigare varit ett föregångsland när det gäller att stödja hbtqi-organisationer globalt. Kärnstöd till aktörer som RFSL, Civil Rights Defenders och internationella rättighetsorganisationer har varit avgörande för att skydda hotade individer, bygga säkerhetsnät och möjliggöra strategiskt påverkansarbete. Men under den nuvarande regeringens mandatperiod har flera reformer inneburit att stödet blivit mer kortsiktigt, projektbaserat och i vissa fall kraftigt minskat. Enligt uppgifter från civilsamhällesaktörer har möjligheterna att ansöka om långsiktigt skyddsstöd försämrats, särskilt för organisationer i länder där hbtqi-rättigheter är förbjudna.
Från ett socialdemokratiskt perspektiv är det en självklar del av Sveriges biståndsuppdrag att stå på de förtrycktas sida – också när det är obekvämt och kontroversiellt. Det innebär att svenska medel inte får bidra till att legitimera diskriminering utan måste riktas till dem som försvarar varje människas rätt att vara den man är och älska den man vill. Det är i de svåraste sammanhangen vi prövas som mest.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder avser statsrådet, inom ramen för sitt ansvar som biståndsminister, att vidta för att säkerställa att svenskt utvecklingssamarbete stärker hbtqi-personers rättigheter globalt och inte bidrar till att legitimera eller förstärka diskriminering och förföljelse?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.