Stöd till civilsamhället
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1040 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1040 Stöd till civilsamhället
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på frågorna 2024/25:1040 och 2024/25:1052 av Olle Thorell (S)
Stöd till civilsamhället respektive Civilsamhällets roll i biståndet
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att säkerställa långsiktighet, flexibilitet och oberoende i det svenska stödet till civilsamhällets organisationer, med hänsyn till den osäkerhet Sida redovisar i årsrapporten för 2024. Olle Thorell har också frågat mig vilka åtgärder jag vidtagit för att hantera de konsekvenser som Sida redovisar i årsrapporten för 2024 och den ettåriga civilsamhällesstrategin. Kopplat till båda frågorna frågar Olle Thorell hur arbetet har samordnats med Finansdepartementet och Kulturdepartementet för att säkra en sammanhållen och värdebaserad civilsamhällespolitik inom biståndet och för att säkra att civilsamhällets roll i biståndet inte försvagas av bristande politisk styrning.
Civilsamhällesorganisationer (CSO:er) är viktiga partner i genomförandet av det svenska internationella biståndet. Regeringen beslutade därför den 19 september 2024 om en ny flerårig strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025–2029 och en ny genomförandemodell. Beslutet innebär en av regeringens största biståndspolitiska reformer. Det tidigare systemet för medelsfördelning inom civilsamhällesstrategin var begränsat till ett mindre antal organisationer. I den nya modellen förändras ansökningsförfarandet så att fler organisationer kan få direktavtal med Sida. Samtidigt värnas långsiktighet och flexibilitet, bland annat genom att Sida ska ingå avtal med CSO:er som sträcker sig från ett till fem år.
För att tillgodose en så ansvarsfull övergång som möjligt till den nya modellen beslutade regeringen om en ettårig CSO-strategi för 2024 samtidigt som den nya modellen arbetades fram. Sida kunde då påbörja sitt arbete inför kommande strategi för perioden 2025 – 2029, som till stor del är identisk med strategin för 2024. Dessutom angavs i beslutet om ny strategi och modell att Sida ska genomföra en ansvarsfull övergång och möjliggör för myndigheten att genomföra en övergångsperiod fram till sista september 2025. Utrikesdepartementet för kontinuerlig dialog med Sida om övergången och implementeringen av strategin.
Regeringsärenden bereds i sedvanlig ordning inom Regeringskansliet.
Stockholm den 23 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1040 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-23)
Fråga 2024/25:1040 Stöd till civilsamhället
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
I en tid då det demokratiska utrymmet krymper i allt fler länder – med ökande förtryck, hat mot journalister, inskränkningar i kvinnors rättigheter och angrepp på fria organisationer – spelar det civila samhället en avgörande roll för att försvara grundläggande mänskliga rättigheter. Bistånd till civilsamhället är därför inte bara ett verktyg för utveckling utan också ett uttryck för Sveriges värderingar och internationella solidaritet.
I Sidas årsredovisning för 2024 (s. 14–17) beskrivs hur myndigheten fortsatt ser civilsamhällets aktörer som ”avgörande för att nå människor i sårbara situationer och bidra till förändring i komplexa miljöer”. Samtidigt redovisar Sida betydande osäkerhet kring styrningen av stödet till civilsamhället. Den tidigare långsiktiga strategin fasades ut 2022, och under 2024 fanns endast ett ettårigt övergångsstöd på plats. Sida skriver att:
“Den korta strategiperioden har inneburit utmaningar i form av begränsade möjligheter till långsiktig planering, bristande flexibilitet och att det varit svårt att anpassa sig till förändringar i omvärlden.”
Detta är allvarligt. Från socialdemokratiskt håll är vi starka förespråkare av kärnstöd till civilsamhällets organisationer – just för att det ger handlingsutrymme, stabilitet och oberoende. Regeringens nya modell för CSO-stödet (civilsamhällesorganisationer) beskrivs ofta i termer av effektivisering och resultatfokus men riskerar i praktiken att underminera organisationers självständighet och motståndskraft mot auktoritära regimer.
Flera av de organisationer som drabbats av kortsiktigheten – däribland kvinnoorganisationer, hbtqi-rörelser, fackliga aktörer och religiösa minoriteter – verkar i länder där det statliga förtrycket ökar. Om Sverige drar in eller fördröjer stödet får det inte bara ekonomiska följder – det kan också utsätta människor för fara.
Detta är inte bara en fråga för Utrikesdepartementet. Regeringen har ett övergripande ansvar att säkerställa att stödet till civilsamhället hålls samman, att finansieringsmodellerna är långsiktiga och att Sveriges bidrag till demokrati och mänskliga rättigheter förblir konsekvent. Här krävs också samordning med Finansdepartementet, som avgör budgetförutsättningarna, och Kulturdepartementet, som ansvarar för Sveriges nationella civilsamhällespolitik och demokratipolitiska ramverk.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder har statsrådet inom ramen för sin tjänsteutövning vidtagit för att säkerställa långsiktighet, flexibilitet och oberoende i det svenska stödet till civilsamhällets organisationer, med hänsyn till den osäkerhet Sida redovisar i årsrapporten för 2024, och hur har detta arbete samordnats med Finansdepartementet och Kulturdepartementet för att säkra en sammanhållen och värdebaserad civilsamhällespolitik inom biståndet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.