Stöd för att hålla EU:s yttre gränser
Svar på skriftlig fråga 2021/22:265 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:265 av Björn Söder (SD)
Stöd för att hålla EU:s yttre gränser
Björn Söder har, mot bakgrund av att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har uttalat att EU inte kommer finansiera murar och taggtråd i de medlemsstater vars gränser utgör EU:s yttre gräns, frågat mig om jag avser att inom EU verka för att EU tillskjuter erforderliga medel till berörda länder för att hålla gränserna, samt samtidigt vara beredd på att tillskjuta ekonomiska resurser från svenskt håll för byggandet av gränshinder.
I sin fråga refererar Björn Söder till de svar jag tidigare gett honom avseende skyddet av EU:s yttre gräns och hur Sverige samt EU:s övriga medlemsstater och institutioner aktivt arbetar i denna fråga. Mitt svar på Björn Söders nu aktuella fråga på samma tema förblir detsamma som tidigare. Sverige deltar aktivt i det EU-gemensamma arbetet rörande kontrollen av Schengenområdets yttre gräns och bidrar till den EU-budget som finansierar detta. Arbetet kan komma att resultera i förändringar i det nu gällande regelverket men även i finansiellt stöd. Bedömningen av vilka åtgärder som då måste prioriteras bör överlåtas åt de institutioner och myndigheter som är mest berörda i varje enskilt fall.
Stockholm 3 november 2021
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2021/22:265 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-11-03)
Fråga 2021/22:265 Stöd för att hålla EU:s yttre gränser
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I en tidigare skriftlig fråga (2021/22:132) till justitie- och migrationsministern, som besvarades av statsrådet Mikael Damberg, undrade jag varför inte Sveriges regering, likt den danska, stöder de önskemål som framförs i brevet från ett flertal EU-länder om finansiellt stöd från EU till att bekosta byggandet av gränshinder för att hindra den migrantvåg som Belarus president och diktator Aleksandr Lukasjenko försöker skapa mot EU som hämnd för de sanktioner som EU infört mot Belarus.
Statsrådet svarar att arbetet bedrivs ”bäst genom solidariska och samordnade åtgärder av den typ och omfattning som redan genomförs inom EU” och att svenska myndigheter bidrar till ”EU:s stöd till de berörda medlemsstaterna och är beredda att bidra med ytterligare resurser som de har till sitt förfogande. Utöver detta deltar Sverige givetvis i de kontinuerliga diskussioner som förs inom EU om hur regelverk och stöd till medlemsstaterna bäst ska vara utformat för att arbetet med att kontrollera Schengenområdets yttre gräns ska ha så bra förutsättningar som möjligt”. Statsrådet har också tidigare uttalat i ett svar på en fråga (2020/21:3493) att ”ett agerande mot enskilda EU-medlemsstater utgör samtidigt ett agerande mot unionen som helhet. Det bemöts därför också bäst genom solidariska och samordnade åtgärder”.
Vid EU-toppmötet på fredagen blev det en lång debatt om migrationen. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var dock tydlig med att det inte blir några EU-pengar för ”murar”.
Att hålla EU:s yttre gränser och bygga gränshinder för att skydda EU mot migrantvågor är en enorm kostnad för de enskilda medlemsländerna som har gräns mot Belarus. Samtidigt ligger det i högsta grad i Sveriges intresse att dessa länder klarar att hålla gränserna då vi vet, med erfarenheter från migrantvågen 2015, att flertalet av migranterna kommer söka sig till Sverige, vilket skulle innebära enorma påfrestningar för det svenska välfärdssamhället och samhället i stort.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att inom EU verka för, kommissionens ordförandes uttalande till trots, att EU tillskjuter erforderliga medel till berörda länder för att hålla gränserna samt samtidigt vara beredd på att tillskjuta ekonomiska resurser från svenskt håll för byggandet av gränshinder?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.