Status efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget

Svar på skriftlig fråga 2019/20:394 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Svar på fråga 2019/20:394 av Lars Beckman (M) Status efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka andelen som kommer ut i arbete utan subventionerad anställning efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget.

Sverige har tagit ett stort ansvar för att ta emot skyddsbehövande på flykt undan krig, konflikter och förföljelse, inte minst under de senaste åren. Utgångspunkten för regeringens politik för nyanländas etablering är delaktighet i arbets- och samhällslivet. Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare.

Andelen nyanlända som får någon form av subventionerad anställning efter etableringen är initialt hög, men den andelen minskar med tiden till förmån för osubventionerade anställningar. Det är möjligt att följa nyanlända som avslutat etableringsuppdraget med olika tidsintervall. År 2018 hade totalt 39 procent av deltagarna ett arbete 90 dagar efter avslutad etablering, varav 32 procent hade ett subventionerat arbete och 7 procent hade ett osubventionerat arbete. Efter ett år hade andelen i osubventionerat arbete ökat till 11 procent, medan andelen med subventionerat arbete hade minskat till 28 procent. Män får i större utsträckning än kvinnor såväl osubventionerade som subventionerade arbeten.

I SCB:s databas Registerdata för integration framgår att andelen förvärvsarbetande ökar i förhållande till en ökad vistelsetid i Sverige. Andelen förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar har stigit betydligt sedan Arbetsförmedlingen fick etableringsuppdraget i december 2010.

Av de som kommunmottagna 2012 arbetade 52 procent 2017, dvs. fem år efter att de mottogs av en kommun. Det kan jämföras med motsvarande grupp 2009, där 32 procent var förvärvsarbetande efter fem år. Det kan även noteras att 2011 års kohort (som var den första hela kohort som ingick i etableringsuppdraget) hade en högre förvärvsgrad 2017 än tidigare kohorter som har haft längre tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden.

Med det sagt är jag inte nöjd. Mer behöver göras för att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor. Genom januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har vi en bred uppslutning bakom att förbättra nyanländas möjligheter till arbete och integration.

Det är angeläget att tiden i asylprocessen och i väntan på bosättning i en kommun tas tillvara och används på ett meningsfullt sätt. Samhällsorienteringen ska förbättras och utökas. Regeringen har även föreslagit att förlänga satsningen på insatser för nyanlända som är föräldralediga. Syftet är bl.a. att de ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska. Regeringen avser att införa ett intensivår för nyanlända samt etableringsjobb och ingångsavdrag för nyanlända och långtidsarbetslösa. För regeringen är det centralt att både män och kvinnor kommer i arbete och möts av samma förväntningar. Därför behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder.

En hög sysselsättning är grunden för vår gemensamma välfärd. Regeringen fortsätter att föra en politik för fler i jobb.

Stockholm den 27 november 2019

Eva Nordmark