Statsrådets uttalande om mansnormer

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2675 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Svar på fråga 2020/21:2675 av Lars Andersson (SD) avseende statsrådets uttalande om mansnormer som fostrar män att slå och misshandla

Lars Andersson har frågat mig om jag kan specificera och konkretisera mer precist vilka de mansnormer är som fostrar män att slå och misshandla sina närstående, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av sitt uttalande.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. I propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) uttrycks att det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål. Det sjätte delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor.

För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet beslutade regeringen hösten 2016 att arbetet på området ska bedrivas i enlighet med den tioåriga nationell strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10). Den nationella strategin betonar särskilt förebyggande insatser. Att förebygga mäns våld mot kvinnor, dvs. att förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas, är den huvudsakliga utgångspunkten för strategin. Detta innebär att bakomliggande orsaker till mäns våld, och möjligheterna att undvika eller bryta våldet, bör beaktas i alla insatser inom strategin. Fokus ska genomgående sättas på den eller de som utövar våld och dem som har bäst förutsättningar att stoppa våldet. De flesta män utövar inte våld, men mäns våld mot kvinnor är utbrett och arbetet mot våld bör engagera alla män. Föreställningar om våld och hot om våld som legitima uttryck för manlighet bör aktivt motverkas i sammanhang som är särskilt viktiga i formandet av pojkars och unga mäns identitet.

Generellt sett är unga män överrepresenterade som både förövare av och offer för våld. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) framhåller att det är viktigt att ifrågasätta acceptans för våld mellan män. Dels är det rimligt att anta att mäns våld mot kvinnor riskerar att öka i sammanhang där våld mellan män normaliseras, dels kan en normalisering av våld mellan män fungera som en nedvärdering av mer omsorgs- och jämställdhetsinriktad manlighet. Inom sociologisk forskning om maskulinitet betonas hur våld bland män kan ha en homosocial funktion, dvs. vara ett sätt att upprätthålla relationer och skapa sociala band mellan män. Föreställningar om hur män är och bör vara kan upprätthållas av både män och kvinnor. Hinder för beteenden och handlingar som tar avstånd från våld kan ligga både hos män och pojkar själva och i deras omgivning. Insatser för att ändra förväntningar på män och pojkar kan således behöva rikta sig även till kvinnor och flickor. Både internationella och svenska undersökningar tyder, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, f.d. Ungdomsstyrelsen, 2013), på att unga män som instämmer i könsstereotypa påståenden om kvinnors och mäns roller är mer benägna att använda våld än unga män som inte gör det. Myndigheten har identifierat ett antal våldsförebyggande program som utgår från sambandet mellan maskulinitetsnormer och våld och som har utvärderats med lovande resultat avseende kunskaps-, attityd- och beteendeförändring.

Sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat från i genomsnitt 20 fall till 16 fall årligen. Kartläggningar från Brottsförebyggande rådet visar att antalet fall minskade redan på 1990-talet jämfört med 1970-talet. Samtidigt har de senaste veckornas dödliga våld mot kvinnor visat att mäns våld mot kvinnor fortfarande 2021 är ett stort samhällsproblem. Det är fruktansvärt och kan inte isoleras till att endast handla om dessa fall. Hösten 2017 stod #metoo uppropet i centrum av debatten. Det visade på bristen av jämställda värderingar i samhället. Även Jämställdhetsmyndigheten har i en rapport nyligen visat att unga män sticker ut som en grupp som ger uttryck för mer könsstereotypa och könskonservativa attityder än kvinnor och män i andra åldrar.

Regeringen har för att bidra till utvecklingen av våldsförebyggande insatser gett bidrag till civila samhällsorganisationer, beslutat om regeringsuppdrag till myndigheter och i överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner (SKR) bidragit till att sprida våldsförebyggande arbete som riktar sig till unga i bl.a. skolverksamheter.

Stockholm den 5 maj 2021

Märta Stenevi