Statliga bidrag till rysk desinformation

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1629 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på fråga 2020/21:1629 av Hans Wallmark (M) om statliga bidrag till rysk desinformation

Hans Wallmark har frågat jämställdhetsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkerställa att mottagare av statliga bidrag ej använder dessa för verksamhet som kan stärka Rysslands desinformationskrigföring mot Sverige. Arbetet inom regeringen är nu så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig börja med att slå fast att det för mig och för regeringen är en självklarhet att offentliga bidragsmedel endast ska gå till organisationer och verksamheter som agerar i förenlighet med samhällets grundläggande demokratiska värderingar, så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.

De statliga bidrag som fördelas av Jämställdhetsmyndigheten regleras genom förordning (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt, respektive förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. För båda statsbidragen gäller villkoret att bidragen endast får lämnas till verksamhet som inte strider mot demokratins idéer.

Jag känner mig trygg i att Jämställdhetsmyndigheten fördelar bidragen efter en prövning mot de aktuella regelverken. Enligt förordningarna är bidragsmottagaren återbetalningsskyldig bland annat om bidrag har lämnats felaktigt eller om bidraget inte har använts för det ändamål som det har beviljats för. Jag utgår ifrån att myndigheten i de fall detta blir aktuellt också fattar beslut om återkrav.

Samtidigt vill jag nämna att regeringen har prioriterat en översyn av demokrativillkoret i de förordningar som reglerar bidrag till civilsamhällesorganisationer. Regeringen tillsatte i mars 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Betänkandet som överlämnades till regeringen i mars 2019 innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Under beredningen av betänkandet har ett behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället konstaterats. Vidare har Säkerhetspolisen lyft fram att det bör inrättas ett kunskapscentrum med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter med att göra fördjupade granskningar. Därför har regeringen även beslutat om direktiv till en utredning som bland annat ska analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion som ska kunna bistå vid en fördjupad granskning av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.

Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor.

Stockholm den 17 februari 2021

Märta Stenevi