Statens integrationsmisslyckande

Svar på skriftlig fråga 2019/20:354 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

A2019/02038/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:354 av Lars Beckman (M) om statens integrationsmisslyckande

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka att ytterligare omfattande kostnader läggs på Sveriges kommuner för vad som i stor utsträckning beror på ett arbetspolitiskt och integrationspolitiskt misslyckande på statlig nivå.

Sverige har tagit ett stort ansvar för att ta emot skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse, inte minst de senaste åren. Samtidigt som det har varit en utmaning för olika verksamheter innebär mottagandet också stora möjligheter i kommunerna och för Sverige.

Staten har ett ekonomiskt ansvar för asyl- och flyktingmottagandet. Dagens system bygger på att kommunerna får ersättning under asyltiden samt under en initial period efter mottagandet i en kommun. Då allt färre personer söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige innebär det att de utbetalda ersättningarna till kommunerna för asyl- och flyktingmottagandet också minskar. Det innebär utmaningar, och det är dessutom många kommuner som fortfarande påverkas av kostnader för ett tidigare högt mottagande.

Regeringen arbetar för att på olika sätt stärka dessa kommuners förutsättningar, bland annat genom ett särskilt statsbidrag till kommuner som har haft ett relativt högt mottagande av nyanlända i förhållande till befolkningen samt genom att föreslå ändringar i kostnadsutjämningen så att den bättre tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 att de generella statsbidragen till kommuner och landsting ska höjas.

Utgångspunkten för regeringens politik för nyanländas etablering är delaktighet i arbets- och samhällslivet. Kvinnor och män, oavsett bakgrund, ska möta samma förväntningar och möjligheter att försörja sig genom ett arbete. Takten i nyanländas etablering på arbetsmarknaden måste öka, särskilt bland kvinnor, och kunskaperna i svenska måste stärkas.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka integrationen och för att få fler nyanlända i arbete. I dag är det mer än 300 000 fler som är sysselsatta än när vi tillträdde 2014, och två tredjedelar av dessa är utrikes födda. Arbetsförmedlingen fick det samordnande ansvaret för nyanländas etablering i december 2010. Av de nyanlända som togs emot 2012 var 52 procent förvärvsarbetande 2017, dvs. efter fem år. Det kan jämföras med 32 procent efter fem år för de som mottogs 2009. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har således förbättrats avsevärt under senare år.

För nyanlända barn och unga är skolan viktig. Utan gymnasieutbildning är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Många nyinvandrade elever har stora utmaningar när det gäller att slutföra grundskolan och fullfölja gymnasieskolan. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka nyanlända elevers förutsättningar i skolan, bl.a. uppdragen till Skolverket om insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända och samverkan för bästa skola.

OECD visade 2018 att Sverige har en hög sysselsättningsgrad bland nyanlända kvinnor relativt andra liknande länder som Danmark och Tyskland. Efter tio års vistelsetid är Sverige det land som uppvisar den allra högsta sysselsättningsgraden bland nyanlända kvinnor. Vidare minskade antalet biståndsmottagare och biståndshushåll från år 2014 fram till år 2018. Det var fjärde året i följd som antalet biståndshushåll minskade. Samtidigt kan vi se att utbetalningarna trots det ökar, vilket tyder på att det är högre belopp per hushåll.

Det ekonomiska biståndet ska stärka den enskildes förmåga till självständigt liv. Den som kan arbeta ska enligt socialtjänstlagen stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd. Det kan innebära att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen, att vara aktivt arbetssökande, delta i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program och vid behov delta i utbildning i svenska för invandrare (sfi) eller annan utbildning inom det reguljära utbildningssystemet eller utbildning inom folkhögskolan.

Genom januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet den gröna, har vi en bred uppslutning bakom att förbättra nyanländas möjligheter till arbete och integration. Avtalet innehåller 31 punkter för bättre integration. Alla etableringsåtgärder ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

Fler nyanlända kan etablera sig på arbetsmarknaden under de första åren i Sverige eller ta del av utbildning som stärker deras möjligheter att få ett varaktigt arbete. Med bl.a. svenska från dag ett, svenska för föräldralediga, ökat deltagande och stärkt språkutveckling i förskolan, förbättrad och utökad samhällsorientering, satsningar på sfi, 300 miljoner kronor i statsbidrag till introduktionsprogrammen och förändringar i den lagstiftning som reglerar asylsökandes egenbosättning stärks integrationsarbetet när en individ kommer till Sverige. Dessutom jobbar regeringen vidare med extratjänster och introduktionsjobb, samt planerar att införa ett intensivår för nyanlända, samt etableringsjobb och ingångsavdrag för att få fler nyanlända och långtidsarbetslösa kvinnor och män i arbete.

Stockholm den 20 november 2019

Eva Nordmark