Stärkt vittnesskydd och rättssäkerhet i fall med gängkriminella
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1312 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1312 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Stärkt vittnesskydd och rättssäkerhet i fall med gängkriminella
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att stärka det svenska vittnesskyddet och rättssäkerheten i fall som rör organiserad brottslighet.
Kampen mot brottsligheten är högt prioriterad av regeringen. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, med högt förtroende för rättsväsendets alla delar. Ingen ska behöva vara rädd för att vittna.
Att vittnen medverkar i brottsutredningar är många gånger en avgörande förutsättning för att den som har begått ett brott ska kunna dömas. Regeringens budskap är tydligt. Vi kommer aldrig acceptera att vittnen skräms till tystnad eller utsätts för våld eller hot. Vittnen ska skyddas och rättsprocessen stärkas. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över en rad frågor på området. Det handlar bland annat om kronvittnen, skärpta straff för övergrepp i rättssak och skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga. Utredningens uppdrag ska redovisas senast i maj 2021.
Förslag om att det bör vara möjligt att i ökad utsträckning använda förhör som tagits upp före huvudförhandlingen som bevis i rättegångar bereds också i Regeringskansliet. En sådan ordning skulle kunna minska påfrestningen för vittnen.
Förra året trädde också flera lagändringar i kraft som innebär att ordningen och säkerheten i domstolarna stärks. Bland annat utökades möjligheten för brottsoffer och vittnen att delta vid rättegången genom videokonferens. Vidare kan åhörare numera hänvisas till en sidosal på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. En åhörare kan också i vissa fall avvisas helt från domstolens lokaler. Ändringarna syftar till att förhörspersoner ska kunna lämna sina uppgifter inför domstol utan att känna sig störda, hotade eller utsatta för påtryckningar. Dessa ändringar börjar nu märkas i rättssalarna.
Polismyndigheten har ansvar för att skydda hotade personer. Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet finns såväl nationellt som i samtliga polisregioner och kan erbjuda skydds- och stödåtgärder både till den som är hotad och dennes anhöriga. Vilka åtgärder som vidtas utgår från riskbedömningar som sker kontinuerligt i varje enskilt fall. Det finns nationella riktlinjer för myndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete.
En viktig åtgärd för att stärka skyddet av och öka stödet till vittnen ytterligare är att öka förtroendet för rättsväsendet, inte minst i de miljöer där det finns en utbredd tystnadskultur. Det sker bland annat genom en ökad polisnärvaro och här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en mycket viktig del. År 2024 ska Sverige ha 10 000 fler polisanställda jämfört med 2016. De närmsta åren anställs flera tusen poliser runt om i landet.
Vidare är ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället av stor betydelse. Nyrekryteringen in i kriminalitet måste brytas. Därför har regeringen tagit fram det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. I december 2020 lämnades en redovisning till riksdagen av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet. Regeringens huvudsakliga bedömning är att arbetet med att genomföra det nationella brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Regeringen arbetar brett mot brottsligheten och för att stärka tryggheten, rättssäkerheten och vittnesskyddet. Vi har inga planer på att slå av på takten.
Stockholm den 27 januari 2021
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:1312 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-01-27)
Fråga 2020/21:1312 Stärkt vittnesskydd och rättssäkerhet i fall med gängkriminella
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Gängkriminaliteten håller Sverige i ett järngrepp. Många påstår att gängkriminaliteten är ett resultat av fattigdom, social utsatthet och bristande integration, vilket givetvis är en bidragande faktor. Men vi får inte glömma att dessa individer inte vill vara del av vårt svenska samhälle utan har valt att leva ett kriminellt liv. Den kopplingen måste vi prata om. I Ekots lördagsintervju sa Mats Löfving, regionpolischef för Stockholm och tidigare chef för Nationella operativa avdelningen, att de uppfostrar sina barn att gå i samma fotspår som de själva för att upprätthålla familjens kriminella nätverk. Tystnadskulturen är total. Familjen är nummer ett, inte Sveriges lagar och regler. Svenskt vittnesskydd innan och under rättegångar bör stärkas ytterligare när det gäller ärenden som kan härledas till organiserad brottslighet. När man i dag har bevittnat ett brott blir man kallad till förhör av polisen i utredningssyfte. Om åklagare väljer att driva det till åtal blir man som vittne kallad till rättegång dit man är skyldig att gå, annars blir man hämtad av polisen. Det kan också finnas en risk att man i väntrummet utanför rättssalen får sitta tillsammans med den åtalade, det vill säga den man ska vittna mot. När man väl är inne i rättssalen och ska avlägga vittnesmål är det heller inte ovanligt att det på åhörarplats sitter vänner, släkt och bekanta till de misstänkta som antingen är där för att påverka vittnen eller indirekt gör det genom sin blotta närvaro.
Åtskilliga vittnen känner rädsla och obehag inför att avlägga vittnesmål när grovt kriminella står till svars. Orsaken till det kan vara att vittnet och hans eller hennes familjemedlemmar har blivit utsatta för påtryckningar, såsom trakasserier, misshandel och hot. Till följd av detta kan vittnet då avlägga sitt vittnesmål initialt men i nära anslutning till rättegången ta tillbaka det.
För att stärka vittnesskyddet och rättssäkerheten i fall som rör organiserad brottslighet ska vittnen som regel erbjudas polisbeskydd samt eventuellt skyddat boende och skyddad identitet. Ett nationellt direktiv om en vittnesstödsgrupp som polisen har ansvar för bör också instiftas. Man ska heller inte som vittne behöva möta den brottsmisstänkte under rättegång.
Vittnen ska lämnas med en känsla av trygghet; de ska inte känna sig övergivna och utsatta.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Hur ämnar statsrådet verka för att stärka det svenska vittnesskyddet och rättssäkerheten i fall som rör organiserad brottslighet
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.