Stärkt transparens i biståndet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1016 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1016 Stärkt transparens i biståndet
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på frågorna 2024/25:1015 Effektivitet och tydliga resultat i biståndet, 2024/25:1016 Stärkt transparens i biståndet och 2024/25:1021 Säkerställande av ett kunskapsbaserat bistånd av Olle Thorell (S)
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av de slutsatser som presenteras i EBA:s årsrapport Biståndsanalys 2025 – för att säkerställa att biståndets resultat redovisas i termer av faktiska effekter, vad jag gör för att transparensen i det svenska biståndet ska förbättras i praktiken, samt hur jag arbetar för att säkerställa att kunskap, utvärderingar och lärande systematiskt tas till vara i utvecklingen av svensk biståndspolitik.
Regeringen arbetar intensivt med att ställa om det svenska biståndet, med avstamp i reformagendan Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726). I omställningen av styrningen av biståndet har flera reformer redan genomförts med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.
Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att ge Sida ytterligare ett uppdrag om att öka transparensen i det svenska biståndet (UD 2024/13584). Uppdraget anger bl.a. att en ny, utvecklad version av OpenAid ska lanseras senast den 1 december 2025 vilket syftar till att bidra till ökad transparens och redovisning av biståndets till alla typer av användare.
För att få bättre kunskap om de faktiska effekterna av biståndet, ser regeringen nu över biståndsrapporteringen i alla led, inklusive hur tydligare information om långsiktiga resultat och effekter av biståndet kan komma in i redovisningen.
Regeringen har även vidtagit åtgärder för att stärka och utveckla den evidensbaserade styrningen. Detta har bland annat gjorts genom Uppdrag om genomförande och uppföljning av landstrategier och andra strategier inom biståndet (UD2024/17865), genom vilket Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Folke Bernadotteakademin och Svenska Institutet fick förtydligade och uppdaterade riktlinjer.
Stockholm den 16 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1016 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-16)
Fråga 2024/25:1016 Stärkt transparens i biståndet
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
I regeringens reformagenda Bistånd för en ny era lyfts transparens som en central princip för biståndspolitiken. Ambitionen är att biståndets mål, resurser och resultat ska vara tydliga, begripliga och möjliga att följa upp – både för skattebetalare och för aktörer i mottagarländerna. Detta syftar till att bygga förtroende, säkerställa ansvarsutkrävande och stärka legitimiteten för svensk biståndspolitik.
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) problematiserar denna ambition i årsrapporten Biståndsanalys 2025, där man konstaterar att ökad transparens i praktiken inte handlar om att enbart publicera öppna data. I själva verket, menar EBA, har öppenheten ofta begränsad effekt om inte informationen också är användbar, sammanhållen och målgruppsanpassad. Det krävs enligt rapporten tydliga sammanfattningar, pedagogiska analyser och redovisningar som gör det möjligt för såväl journalister som beslutsfattare, utvärderare och allmänheten att förstå och utvärdera biståndets resultat.
EBA lyfter även fram att transparens måste utgå från olika användarbehov. Vad en granskande journalist behöver skiljer sig från vad en lokal civilsamhällesorganisation i ett partnerland behöver. Trots detta är mycket av dagens dokumentation fragmentarisk, tekniskt svårtolkad och i vissa fall otillgänglig för de målgrupper som biståndet ska gagna.
Ett konkret exempel som tas upp i rapporten är bristen på spårbarhet i biståndets vidareförmedling. När biståndsmedel går genom flera led – från Sida till en internationell organisation, som i sin tur kanaliserar medlen vidare till underleverantörer eller lokala partner – försvåras möjligheten att följa pengarna och förstå var insatserna faktiskt landar. Detta gäller särskilt humanitärt bistånd och privatsektorsfrämjande insatser, där EBA noterar att transparensen ofta minskar ju längre från givaren pengarna rör sig. Här krävs särskild vaksamhet, menar man, för att säkra spårbarhet, undvika medelsläckor och bevara biståndets legitimitet.
EBA efterlyser därför mer systematisk och målgruppsanpassad redovisning och pekar på att regeringens nuvarande arbete med transparens riskerar att bli alltför teknokratiskt snarare än förankrat i reella behov av insyn och förståelse.
Som socialdemokrat menar jag att insyn och öppenhet är grundbultar i all offentlig verksamhet. Det gäller i synnerhet biståndet – där resurser hanteras på uppdrag av svenska skattebetalare för att bidra till en bättre framtid för människor i utsatthet. Att då inte kunna redovisa hur pengarna använts, vilka effekter de haft och varför vissa insatser inte gett önskat resultat – det underminerar tilltron till hela systemet. Transparens är inte en teknisk fråga – det är en demokratifråga.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet att inom ramen för sin tjänsteutövning konkret säkerställa att transparensen i det svenska biståndet förbättras i praktiken – med tydliga, begripliga och spårbara redovisningar anpassade till olika användare – i ljuset av den analys och kritik som framförs i EBA:s rapport Biståndsanalys 2025?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.