Spårlägen
Svar på skriftlig fråga 2019/20:664 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2019/20:664 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Spårlägen
Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förändra prioriteringsreglerna så att studie- och arbetspendling på kortare sträckor i våra storstadsnära lägen prioriteras högre än i dag vid tilldelning av spårlägen.
Under de senaste 20 åren har resandet på svensk järnväg i princip fördubblats. Detta är en glädjande utveckling, men den innebär också ett större kapacitetsutnyttjande och det är en stor utmaning vid den årliga tåglägestilldelningen att konstruera tidtabeller som möter alla sökandes önskemål om tåglägen. Tåglägestilldelningen är en mycket komplex process där en mängd önskemål balanseras mot varandra.
I järnvägslagen (2004:519) anges att kapacitet ska tilldelas på ett konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt. I de flesta fall tillgodoses önskemålen om tåglägen. Det är endast i de fall en intressekonflikt inte kan lösas med hjälp av samordning som infrastruktur ska förklaras för överbelastad. I syfte att uppnå ett samhällseffektivt utnyttjande av infrastrukturen ska i dessa fall prioriteringskriterier eller avgifter användas för att fördela kapaciteten.
Vad gäller frågan om prioritering mellan pendeltrafik och fjärrtåg gäller enligt Trafikverket att kategorin Storpendel, som omfattar pendeltrafik under högtrafik, har ett 50 procent högre kategorivärde i beräkningarna än vad Fjärr Express (t.ex. snabbtåg) har. Dock skall det klarläggas att det inte är två tåg som ställs direkt mot varandra med sina respektive värden, utan den totala lösningens påverkan samhällsekonomiskt.
Konkurrensen om spårlägen med de svåra avvägningar detta innebär för infrastrukturförvaltaren är en konsekvens av att det är trångt på spåren efter ett antal år av underinvesteringar inom järnvägen. Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen och har beslutat om en satsning på över 700 miljarder kronor på Sveriges infrastruktur. Det innebär bl.a. den största järnvägssatsningen i modern tid med omfattande nyinvesteringar men också en rekordstor ökning av järnvägsunderhållet.
Stockholm den 9 januari 2020
Tomas Eneroth
Skriftlig fråga 2019/20:664 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) (Besvarad 2020-01-09)
Fråga 2019/20:664 Spårlägen
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Vi ser i dag att allt fler arbetstillfällen samlas i och omkring våra storstäder samtidigt som det råder bostadsbrist just där.
Med en fungerande kollektivtrafik skulle områden inom rimliga pendlingsavstånd lätta på bostadstrycket.
Ett av problemen är att vi saknar robusthet och en attraktiv tidtabell för att människor ska kunna ta sig till och från sina arbeten vid tidpunkter som lämpar sig för ett fungerande vardagsliv.
De prioriteringsregler vi nu styrs av missgynnar arbetspendling så till den milda grad att ett knökfullt pendeltåg med studie- och arbetspendlare väger fjäderlätt mot ett långväga tåg med långt färre passagerare.
Även då behovet inte ens finns av fler fjärravgångar med långväga resor prioriteras dessa upp för tilldelning alltmedan pendeltåg och regionaltåg på kortare sträckor får stryka på foten.
Prioriteringsreglerna med kriterier för hur tåglägen tilldelas viktar olika resor med spårbunden trafik mot varandra, vilket leder till en icke fungerande daglig arbets- och studiependling och till att vi ser inte ens halvfulla tåg mellan exempelvis Stockholm och Göteborg svischa förbi medan fler tar bilen och därmed släpper ut onödiga avgaser. En fungerande arbets- och studiependling kring våra storstäder skulle inte bara vara klimatsmart. Det skulle dessutom lätta på bostadstrycket då fler skulle kunna leva ett kvalitativt liv med mindre än en timmes pendling från långt större områden än vi ser i dag. En vinn-vinnsituation för både miljö, arbetstillfällen och bostadstillfällen och ett fungerande familjeliv på köpet.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att förändra prioriteringsreglerna så att studie- och arbetspendling på kortare sträckor i våra storstadsnära lägen prioriteras högre än i dag vid tilldelning av spårlägen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.