Sparandedirektivet och god skatteförvaltning
Svar på skriftlig fråga 2011/12:343 besvarad av Finansminister Anders Borg
- Anmäld:
- 2012-02-02
- Inlämnad:
- 2012-02-02
- Besvarad:
- 2012-02-08
- Svar anmält:
- 2012-02-13
Svar på frågorna
2011/12:342 Liechtenstein och antibedrägeriavtal
2011/12:343 Sparandedirektivet och god skatteförvaltning
Finansminister Anders Borg
Anders Karlsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta inom EU dels för att Liechtenstein ska upphöra att skydda ekonomiska brottslingar och dess bankväsende upphöra med att vara involverat i olaglig verksamhet, dels för att sätta press på de stater som blockerar ett uppdaterat sparandedirektiv och en god förvaltning på skatteområdet.
För regeringen är det mycket viktigt att uppnå enighet om de föreslagna ändringarna av sparandedirektivet eftersom de utgör ett viktigt led i EU:s gemensamma ansträngningar för att bekämpa skattebrott och skatteundandragande, vilket jag vid flera tillfällen påtalat då frågan har varit uppe på Ekofinrådets sammanträden. Regeringen har varit mycket pådrivande i denna fråga och kommer att vara det även fortsättningsvis.
Frågorna om ändringar av sparandedirektivet, antibedrägeriavtalet med Liechtenstein och mandat för kommissionen att förhandla om motsvarande avtal med Schweiz, Monaco, Andorra och San Marino har nära kopplingar med varandra och har tidigare behandlats som olika delar i ett större paket. Det råder dock för närvarande enighet inom EU om att först behandla ändringarna av sparandedirektivet. Detta är anledningen till att något avtal ännu inte träffats mellan EU och Liechtenstein.
Eftersom regeringen sett det som angeläget att få till stånd ett informationsutbyte med Liechtenstein ingick Sverige i december 2010 ett bilateralt avtal med Liechtenstein om informationsutbyte i enlighet med OECD:s standard.
Skriftlig fråga 2011/12:343 av Karlsson, Anders (S) (korrekturläst 2012-02-08)
den 2 februari
Fråga
2011/12:343 Sparandedirektivet och god skatteförvaltning
av Anders Karlsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
I debatten om EU:s och Europas ekonomiska kris kritiseras ofta olika medlemsstaters invånare för att ha ”levt över sina tillgångar” och för att ha beviljat sig själva för låg pensionsålder.
Större fokus behövs på de rikas ovilja att betala skatt och manipulationer för att undvika skatt. En sådan är att gömma pengar i så kallade skatteparadis. Syftet med EU:s sparandedirektiv är att sörja för en effektiv beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar över gränserna. Grunden för direktivet är utbyte av information som möjliggör en effektiv beskattning i den medlemsstat där den enskilde har sitt hemvist. Informationsutbytet är automatiskt och uppgifterna ska vidarebefordras minst en gång om året senast sex månader efter beskattningsårets utgång.
Kommissionen har den 13 november 2008 föreslagit en rad ändringar i direktivet. De viktigaste ändringarna gäller definitionen av räntebetalningar, som föreslås bli vidare än i dag. Vidare föreslås att direktivets räckvidd utvidgas till att under vissa förhållanden omfatta räntebetalningar som vissa subjekt och juridiska konstruktioner erhåller och som går till fysiska personer som i sista hand är faktiska betalningsmottagare. Förslaget ingår numera i paketet med förslag rörande god förvaltning på skatteområdet. Paketet har funnits på Ekofinrådets dagordning för överenskommelse vid flera tillfällen. Någon överenskommelse kring förslaget till ändringar i sparandedirektivet har ännu inte nåtts.
Vilka initiativ avser finansministern att ta inom EU för att sätta press på de stater som blockerar ett uppdaterat sparandedirektiv och en god förvaltning på skatteområdet?
