Spänningarna mellan USA och länder i Latinamerika

Svar på skriftlig fråga 2025/26:572 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:572 Spänningarna mellan USA och länder i Latinamerika

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2025/26:572 av Håkan Svenneling (V) Spänningarna mellan USA och länder i Latinamerika

Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att markera mot USA:s folkrättsliga övertramp och hot mot länder i Latinamerika.

Folkrätten är en hörnsten i svensk utrikespolitik och ett långsiktigt säkerhetsintresse för Sverige. Regeringen betonar detta konsekvent. Låt det inte råda något tvivel om att regeringen verkar för att folkrättens regler ska respekteras i alla internationella sammanhang, inklusive i Latinamerika.

Efter den amerikanska militära aktionen mot Venezuela var regeringen tydlig med att den inte var förenlig med folkrätten och riskerade att skapa ett farligt prejudikat.

Det kan också nämnas att Sverige, liksom tidigare år, i höstas tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater, röstade för resolutionen i FN:s generalförsamling som uppmanar till ett hävande av USA:s handelsembargo mot Kuba. Sverige, liksom EU, anser att sanktioner ska vara tillfälliga, riktade och proportionerliga.

Stockholm den 10 mars 2026

 

Maria Malmer Stenergard

Skriftlig fråga 2025/26:572 av Håkan Svenneling (V) (Besvarad 2026-03-10)

Fråga 2025/26:572 Spänningarna mellan USA och länder i Latinamerika

av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Sedan Donald Trumps folkrättsvidriga attack mot Venezuela och tillfångatagandet av president Maduro har oron för ytterligare interventioner i regionen ökat. Den hotfulla tonen mot såväl Colombia som mot Kuba och Mexiko har lett till ökade spänningar. Detta ska dessutom ses i ljuset av USA:s nya nationella säkerhetsstrategi från november 2025, som beskriver en ambition om att expandera den ekonomiska makten på det västra halvklotet tillsammans med en ökad militär närvaro. Donald Trumps ambitioner att dominera Latinamerika är tydliga.

Det tydligaste exemplet utöver USA:s intervention i Venezuela är den amerikanska oljeblockaden mot Kuba. Den kubanska ekonomin har påverkats kraftigt av bristen på olja från Venezuela, och Trump har hotat med strafftullar mot länder som bryter mot blockaden. FN:s generalsekreterare António Guterres har varnat för en humanitär kollaps om oljeblockaden till landet fortsätter.

I regeringens strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Latinamerika 2021–2025 lyfter man särskilt fram mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Jag delar uppfattningen om att det ska vara i fokus. Flera länder i Latinamerika uppvisar stora demokratiska brister och/eller klassas som diktaturer. Donald Trumps härjande i regionen utgör onekligen en försvårande omständighet för ett långsiktigt hållbart demokratiarbete. Trumpadministrationen är tydlig med att man agerar utifrån amerikanska ekonomiska intressen. Men ökad demokrati, mänskliga rättigheter och ett ökat välstånd för invånarna i respektive land måste vara överordnat. Det är bara ländernas egna befolkningar som har rätt att bestämma över sin framtid.

Min fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard är därför:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att markera mot USA:s folkrättsliga övertramp och hot mot länder i Latinamerika?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.