Småskalig slakt

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1533 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2020/01600/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1533 av Lars Mejern Larsson (S)
Småskalig slakt

Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag är beredd att se över regelsystemet för lammuppfödning för att underlätta för svenska fårbönder.

Jag delar frågeställarens uppfattning att det ska vara möjligt för varje människa att kunna bo, leva och verka i alla delar av landet, att den svenska lammuppfödningen skapar arbetstillfällen på landsbygden och är ett viktigt bidrag i den lokala livsmedelsproduktionen. Om fler producenter kan få ökade möjligheter att utvecklas och fler konsumenter kan välja svenskt lammkött så utvecklas den svenska landsbygden. Fårskötsel generar också möjligheter till försäljning av ull och skinn samt bidrar till naturbete som berikar den biologiska mångfalden.

För den som vill släppa ut kött från lamm på marknaden krävs godkännande i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. Grundprincipen är att djur som ska bli livsmedel ska avlivas och slaktas i godkända livsmedelslokaler.

EU-förordningen ska inte tillämpas på små mängder kött från fjäderfä och hardjur som slaktas på gården eller jägares leveranser av små mängder frilevande vilt eller kött från frilevande vilt. Detta gäller under förutsättning att leverans sker direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter. Kött från lamm som avses släppas ut på marknaden omfattas däremot av förordningen och ska hanteras på godkända anläggningar.

Ett godkännande enligt EU-förordningen innebär att anläggningen står under kontroll av behörig myndighet. I Sverige har Livsmedelsverket kontrollansvaret för den här typen av anläggningar. Denna kontroll innefattar såväl kontroll av djurskydd och djurhälsa som livsmedelshygien. Det innebär att konsumenterna kan vara säkra på att produkterna uppfyller de krav vi har i Sverige och i EU, både vad det gäller djurens välfärd och livsmedlens säkerhet och ger på så sätt ett mervärde till dessa produkter.

Särskilda anslagsmedel finns avsatta för att subventionera avgifterna för den offentliga kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar för att bidra till konkurrenskraftiga villkor för slakterinäringen och svenska djuruppfödare. Delar av detta anslag är riktat till småskaliga slakteriföretag och vilthanteringsanläggningar. För 2020 har regeringen avsatt drygt 107 miljoner kronor för detta ändamål, vilket innebär att hälften av de totala kostnaderna för slakterikontrollen finansieras med skattemedel.

Regeringen kommer fortsätta att följa frågan vad gäller regelsystemet för lammuppfödning.

Stockholm den 16 juni 2020

Jennie Nilsson