Slutförvar av kärnavfall

Svar på skriftlig fråga 1995/96:379 besvarad av Miljöminister Anna Lindh

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 april

Svar på fråga 1995/96:379

Miljöminister Anna Lindh

Eva Goes har frågat mig om jag avser att agera för att medel ställs
till förfogande för information angående slutförvaring av kärnbränsle

även till de opinionsgrupper som är kritiska mot slutförvar i Malå
kommun.

Som svar på Eva Goes fråga vill jag redogöra för gällande rätt en-
ligt den s.k. finansieringslagstiftningen. Några andra möjligheter till
medel för information i detta sammanhang än genom finansieringslag-
stiftningen har riksdag och regering inte ställt till förfogande.

Enligt 4§ andra stycket lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) skall
de avgifter som reaktorinnehavarna enligt 1 § lagen skall betala till
Kärnavfallsfonden även täcka de kostnader som reaktorinnehavarna,
staten eller kommunerna har för information till allmänheten i frågor
som rör hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnav-
fall. Av förarbetena till lagen (prop. 1995/96:83, NU 10, rskr. 114)
framgår att det mot bakgrund av det arbete SKB påbörjat med att finna
platser lämpliga för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall,
finns särskilda skäl att i de kommuner där undersökningsarbeten avse-
ende slutförvaret pågår lokalt kunna lämna information till allmänhe-
ten. I författningskommentarerna till lagen anges att det skall vara fråga
om information som riktar sig till allmänheten, dvs. personer som är
bosatta i Sverige. Vidare anges det att avsikten inte är att organisationer
skall kunna erhålla medel för att informera om kämavfallsfrågor. För
att kommunerna skall kunna lämna information måste de följa och
bedöma frågor om slutförvar. Även dessa kostnader omfattas av stad-
gandet i den mån de är nödvändiga för att ge information till allmänhe-
ten.

Enligt 7 § förordningen (1981:671) om finansiering av framtida ut-
gifter för använt kärnbränsle m.m. får Statens kämkraftsinspektion,
SKI, bestämma ersättningen för informationskostnader till högst 2
miljoner kronor per kommun och kalenderår i kommuner där under-
sökningar pågår eller har pågått som avser lokalisering av slutförvar för
använt kärnbränsle.

Ansökningar från Malå med anhållan om medel för informations-
kostnader har inkommit till SKI den 28 december 1995 och den
18 april 1996. Ansökningarna bereds inom SKI.

En ansökan från Malå kommun om medel till ett pilotprojekt avse-
ende en informationskampanj i kommunen med anledning av Svensk
Kärnbränslehantering AB:s förstudie har den 22 april 1996 inkommit
till Miljödepartementet. Ansökningen bereds inom departementet.

Dessutom kan jag informera om att kommunstyrelsen i Malå kom-
mun enligt kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll den 5 april 1994
beviljade Opinionsgruppen mot atomsopor i Malå 50 000 kr för täck-
ande av kostnader för gruppens verksamhet. Den 28 november 1995
beviljade kommunstyrelsen Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå
50 000 kr till sin fortsatta verksamhet under förutsättning att extern
finansiering ställs till förfogande med motsvarande summa. Medlen har
utbetalats i båda fallen.

Skriftlig fråga 1995/96:379 av Eva Goes (mp) (Klar 1996-04-24)

den 15 april

Fråga 1995/96:379 av Eva Goes (mp) till miljöministern om slutförvar
av kärnavfall

I dagarna har Malå kommun skickat in en ansökan till Miljödepar-
tementet om ett bidrag på 741 000 kr. Dessa medel skall användas för
att informera ca 1 300 personer i två timmar under arbetstid om SKB:s
slutrapport angående förstudien i Malå. Pengarna är för att kompensera
förlorad arbetstid. Den lokala opinionsgruppen, som jobbar ideellt utan
tillgång till kommunala anslag, har tidigare försökt att inbjuda obero-
ende expertis till Malå kommun, men det har inte fallit i god jord hos
kommunens företrädare, som leds av en ordförande som offentligt
uttalat sig för - är positiv till - ett slutförvar i Malå. Opinionsgruppen
måste hela tiden söka andra vägar för att få de experter, som kan
komplettera den bild son myndigheterna och SKB ger. Det kostar både
tid och pengar. Allt sker utanför arbetstid. De uttrycker stor oro över att
en ensidig, ej allsidig information, blir resultatet av de äskade 741 000
kronorna, som staten eventuellt går in med. Dessutom kan man ifråga-
sätta, varför förstudien handlar om en enda tänkbar metod för slutför-
var. Riksdagen har nyligen beslutat om inrättandet av Kärnavfallsfon-
den. Jag antar att det är ur denna, som informationsmedlen skall tas
eller har Miljödepartementet ett särskilt anslag för denna typ av infor-
mation? Hur skall opinionsgruppens talan bekostas?

Min fråga till miljöministern är: Avser ministern att agera för att
medel ställs till förfogande för information angående slutförvaring av
kärnbränsle även till de opinionsgrupper som är kritiska mot slutförvar
i Malå kommun?

Intressenter

Frågeställare

Eva Goes (mp)Miljöpartiet

Ställd till

miljöministern

Besvarad av

Miljöminister Anna Lindh

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.