Slavhandel i Libyen

Svar på skriftlig fråga 2017/18:344 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Start
Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad


PAGE

2


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:344 av Sofia Damm (KD) Slavhandel i Libyen

Sofia Damm har frågat mig om hur jag försäkrar mig om att stödet till Libyen går till insatser där mänskliga rättigheter värnas, och hur utsatta människor säkerställs skydd, så att de inte säljs som slavar.

Regeringen ser mycket allvarligt på uppgifterna om att migranter i Libyen säljs som slavar. Ingen kan lämnas oberörd av de fruktansvärda bilder och rapporter som sprids i media. Situationen i Libyen är ytterligare ett exempel på hur konfliktsituationer leder till kränkningar, allvarliga övergrepp av mänskliga rättigheter och skapar en grogrund för människohandel. Regeringen stödjer därför FN:s generalsekreterare Guterres uppmaning till ökad internationell samverkan för att förebygga och bekämpa människohandel och lagföra förbrytare. Sverige har vid Libyenrelaterade möten i FN:s säkerhetsråd återkommande uppmärksammat flyktingar och migranters utsatta situation i Libyen, och vikten av humanitärt tillträde till de förvar där flyktingar och migranter hålls.

Anklagelserna som från vissa håll riktats mot EU är allvarliga. Det är viktigt att komma ihåg att syftet med EU:s migrationsrelaterade insatser i Libyen är att skydda migranter, förstöra och motarbeta nätverk för människosmuggling, stärka de libyska myndigheternas möjlighet till ansvarsutkrävande och framförallt rädda liv. I ljuset av detta har Sverige drivit att EU ska bidra till ökad internationell samverkan för att såväl undersöka frågan om slavhandel, som att angripa migrationssituationen ur ett helhetsperspektiv, i synnerhet genom att bemöta den irreguljära migrationens grundorsaker, hitta lagliga vägar för migration och motverka människosmuggling. Sverige har också i EU-sammanhang drivit vikten av att alla individers mänskliga rättigheter skyddas och respekteras, samt vikten av humanitärt tillträde till de s.k. förvar som finns för migranter i Libyen. Sverige är den största givaren av icke-öronmärkt kärnstöd till UNHCR och har utöver sitt betydande stöd till IOM bl.a. bidragit specifikt till IOM:s arbete i Västafrika och Sahel. Sverige har betonat att IOM och UNHCR är centrala aktörer och behöver utökat stöd.

Vid sidan av migrationsinsatserna har EU flera andra engagemang i Libyen. EU:s insatser sker i samråd med FN, som leder fredsprocessen. EU ger ett stort stöd till FN-sändebudet Ghassan Salamés kontor, och gränshanteringsinsatsen EUBAM arbetar nära tillsammans med FN-missionen UNSMIL. Vid AU-EU-toppmötet i Abidjan den 29-30 november, där statsministern deltog, enades EU och AU:s ledare om ett gemensamt uttalande, som i kraftiga ordalag fördömer övergrepp mot migranter och flyktingar i Libyen, och understryker behovet av att förbättra deras situation. I samband med toppmötet gjordes även en överenskommelse mellan AU, EU och FN om fördjupad samordning av pågående insatser, inklusive tätare samarbete med libyska myndigheter. Syftet är att skydda migranter och flyktingar i framför allt Libyen, men också längs migrationsrutterna, samt underlätta pågående arbete med vidarebosättning och frivilligt återvändande. EU, inklusive Sverige, ser en politisk lösning på konflikten i Libyen som den enda långsiktigt hållbara lösningen på den fruktansvärda situationen i landet.

Stockholm den 6 december 2017

Margot Wallström

Övrigt om svar på skriftliga frågan