Skyddet för yttrandefriheten i förhållande till proposition 2025/26:133
Svar på skriftlig fråga 2025/26:540 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:540 Skyddet för yttrandefriheten i förhållande till proposition 2025/26:133
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:540 av Rashid Farivar (SD)
Skyddet för yttrandefriheten i förhållande till proposition 2025/26:133
Rashid Farivar har frågat mig om jag kan garantera att förslagen i proposition 2025/26:133 inte kommer innebära att Polismyndigheten får befogenhet att neka tillstånd till koranbränningar eller liknande opinionsyttringar och om jag kan säkerställa rätten att demonstrera på en plats där budskapet når fram utan att hänsyn tas till bekvämlighet eller rädsla för aggressiva motdemonstranter.
Mötes- och demonstrationsfriheterna är grundpelare i vårt samhälle. De är avgörande för ett öppet samhälle där olika röster får höras. Det är rättigheter som ska värnas och aktivt skyddas. Rätten att mötas och demonstrera gäller för alla – även den som vill uttrycka åsikter som andra kan uppfatta som provocerande eller sårande.
En särskild utredare fick i augusti 2023 regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för och lämna författningsförslag som innebär att omständigheter som hotar Sveriges säkerhet kan beaktas vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster och vid överväganden om att ställa in och upplösa allmänna sammankomster. Utredningen tillsattes i anledning av att det säkerhetspolitiska läget i Sverige hade försämrats kraftigt och terrorhotet höjts. Förslagen presenterades i betänkandet Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet (SOU 2024:52). Regeringen har bedömt att det inte finns skäl att gå vidare med utredningens förslag kopplade till Sveriges säkerhet. I stället har regeringen lämnat en proposition till riksdagen med förslag som säkerställer att reglerna om anordnande av allmänna sammankomster är så tydliga och förutsebara som krävs för att inte minst demonstrationsfriheten ska kunna utövas under säkra och trygga former för såväl deltagare som andra.
I propositionen föreslås att det ska införas ett uttryckligt lagstöd för Polismyndigheten att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst. Detta är en befogenhet som myndigheten redan har i dag. Syftet med förslaget är att klargöra under vilka förutsättningar som tiden eller platsen får ändras. En ändring av tid eller plats ska kunna beslutas när alternativet är att helt vägra sammankomsten. Det är alltså även fortsättningsvis en stark utgångspunkt att den som anordnar en sammankomst har frihet att själv välja tid och plats för sammankomsten.
I propositionen föreslås det även att Polismyndigheten ska kunna ställa in en allmän sammankomst eller offentlig tillställning när det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa. Ett exempel på när det kan vara nödvändigt att ställa in en sammankomst är om det har riktats ett attentatshot mot sammankomsten som det inte går att bortse från och som är sådant att faran inte kan elimineras genom polisiära skyddsåtgärder.
I propositionen finns däremot inte några förslag som påverkar grunderna för när en allmän sammankomst får vägras. Det kommer fortsatt krävas tungt vägande skäl för att en allmän sammankomst ska vägras på grund av befarade ordningsstörningar.
Stockholm den 4 mars 2026
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2025/26:540 av Rashid Farivar (SD) (Besvarad 2026-03-04)
Fråga 2025/26:540 Skyddet för yttrandefriheten i förhållande till proposition 2025/26:133
av Rashid Farivar (SD)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sverige har en stolt och världsunik tradition av att värna det fria ordet. Redan 1766 blev Sverige det första landet i världen att införa en grundlagsskyddad tryckfrihet. Denna frihet, tillsammans med yttrande- och demonstrationsfriheten, utgör själva fundamentet för vår demokrati. Historiskt har Sverige varit en fristad där åsikter får brytas mot varandra utan rädsla för statliga repressalier eller censur. Att vi lever i ett öppet samhälle innebär att vi också måste acceptera yttringar som kan uppfattas som djupt kränkande eller provocerande; det är priset för vår frihet. Vi får aldrig låta intoleranta krafter eller våldsbejakande grupperingar diktera gränserna för våra fri- och rättigheter.
Under 2023 skedde ett antal koranbränningar som ledde till kraftiga reaktioner internationellt, inte minst från muslimska länder som ställde krav på att Sverige skulle inskränka sin yttrandefrihet. Regeringen valde då att tillsätta en utredning om ordningslagen, något som Sverigedemokraterna konsekvent motsatte sig då vi ansåg att det skickade en signal om eftergifter för påtryckningar från utländska diktaturer.
Sedan dess har säkerhetsläget förvärrats ytterligare. Vi har sett oacceptabla attacker, som den mot civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M), och en växande otrygghet runt riksdagen och Regeringskansliet till följd av aggressiva palestinademonstrationer. Det är i detta sammanhang regeringen nu lämnar proposition 2025/26:133, Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Även om behovet av fysisk säkerhet är reellt får detta inte bli en bakväg för att införa de begränsningar som främmande islamiska makter krävde under koranbränningar. Om polisen ges för vida befogenheter att flytta eller förbjuda sammankomster med hänvisning till ”säkerhet” riskerar vi en situation där våldsverkarens veto blir styrande för var och när en åsikt får yttras.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Kan ministern garantera att förslagen i proposition 2025/26:133 inte kommer innebära att Polismyndigheten får befogenhet att neka tillstånd till koranbränningar eller liknande opinionsyttringar och kan ministern säkerställa rätten att demonstrera på en plats där budskapet når fram utan att hänsyn tas till bekvämlighet eller rädsla för aggressiva motdemonstranter?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

