Skydd för visselblåsare inom forskningen

Svar på skriftlig fråga 2018/19:361 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

U2019/00967/F

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:361 av Margareta Cederfelt (M)
Skydd för visselblåsare inom forskningen

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för visselblåsare inom forskningen. Regeringens förslag om en ny myndighet för att motarbeta forskningsfusk och nya krav om god forskningssed riskerar enligt Margareta Cederfelt att bli ett slag i luften om skyddet för visselblåsare inte stärks.

Forskning ska granskas på ett öppet sätt. Öppenhet gagnar forskarsamhället och främjar allmänhetens förtroende för forskningen och för hur frågor om oredlighet i forskning hanteras.

Regeringen har den 28 februari 2019 beslutat propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. I propositionen föreslås ett nytt nationellt system för hantering av misstankar om oredlighet i forskning. Bland annat föreslås att en oberoende statlig nämnd ska utreda misstänkt oredlighet i forskning i stället för att lärosäten och andra forskningshuvudmän utreder sig själva, som i dagens system. Forskningshuvudmännen ska vara skyldiga att anmäla misstankar om oredlighet i forskning till den nya nämnden. Enskilda personer får också möjlighet att anmäla misstänkt oredlighet direkt till nämnden och nämnden kommer att kunna inleda utredningar på eget initiativ, till följd av till exempel tips från en anonym anmälare eller uppgifter i media. Dessa möjligheter innebär att det kommer att finnas ett slags kontrollfunktion över att forskningshuvudmännen inte gör en felaktig bedömning av om ett ärende ska prövas av nämnden.

I propositionen föreslås också att det ska regleras i lag att en forskare ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning och att forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed.

Vissa personer kan dra sig för att anmäla t.ex. en kollega eller överordnad av rädsla för försämrade karriärmöjligheter eller andra repressalier. Jag håller med Margareta Cederfelt om att personer måste kunna slå larm om eventuella felaktigheter i forskningen utan att det påverkar deras akademiska framtid. Jag bedömer att den reform som regeringen föreslagit i propositionen kommer att gagna öppenhet i granskningen av forskning och bidra till att frågor om oredlighet och andra avvikelser från god forskningssed kommer att vara i större fokus i den akademiska och samhälleliga debatten. En sådan öppenhet är i sig ett skydd för de som anmäler misstänkt forskningsfusk. Forskare och andra arbetstagare omfattas också av det allmänna skyddet mot repressalier på grund av att en offentligt anställd använt sin grundlagsskyddade meddelarfrihet och skyddet enligt lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Det faller ett stort ansvar på forskningshuvudmännen att behandla både de som anmäler och de som misstänks för oredlighet i forskning på ett korrekt och sakligt sätt.

Stockholm den 20 mars 2019

Matilda Ernkrans