Skydd av vital infrastruktur
Svar på skriftlig fråga 2018/19:167 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2018/19:147 av Jessica Rosencrantz (M)
Industrispionage och fråga 2018/19:167 av Björn Söder (SD) Skydd av vital infrastruktur
Jessica Rosencrantz har frågat mig om det är min mening att Sverige bör införa ett regelverk som möjliggör en laglig väg att stoppa utländska företag från att bygga samhällskritisk digital infrastruktur och hur snabbt Sverige kan få ett sådant regelverk på plats. Björn Söder har frågat mig om den svenska regeringen, i likhet med Norge, kommer att överväga nya regleringar för att stoppa utländska leverantörer i syfte att skydda vital infrastruktur och vilka övriga åtgärder jag kommer att vidta för att skydda svensk vital infrastruktur.
Regeringen är medveten om de utmaningar som finns med utländska direktinvesteringar i säkerhetskänslig verksamhet. Under den föregående mandatperioden vidtogs flera åtgärder som innebär en ambitionshöjning avseende säkerhetsskyddet, däribland initiativ till en ny säkerhetsskyddslag.
Regeringen har också tillsatt en statlig utredning som har föreslagit att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, till exempel ett bolag, som vill sälja verksamhet eller egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet först måste vända sig till en tillsynsmyndighet för samråd (Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, SOU 2018:82). Om tillsynsmyndigheten bedömer att försäljningen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt föreslås myndigheten få besluta att försäljning inte får ske. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
I slutet av förra året avslutades även förhandlingarna om en EU-förordning som syftar till att inrätta en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU. Förordningens inverkan på svensk lagstiftning analyseras för närvarande i Regeringskansliet.
I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation regleras att operatörerna ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av tjänsten skyddas. Detta innebär inget förbud mot särskilda produkter men regeringen följer utvecklingen på området.
Stockholm den 13 februari 2019
Anders Ygeman
Skriftlig fråga 2018/19:167 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2019-02-13)
Fråga 2018/19:167 Skydd av vital infrastruktur
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Den 13 augusti 2018 undertecknade USA:s president Donald Trump Defense Authorization Act i Fort Drum, USA. I lagen anges ett förbud för amerikanska myndigheter och bolag som har statliga kontrakt att använda "viktiga" eller "kritiska" komponenter från de kinesiska telekombolagen ZTE och Huawei.
Anledningen till detta förbud är att man från amerikansk sida är orolig över att Kina kan plantera in program eller utrustning i olika tekniska system och utrustning, vilket skulle göra det möjligt för kineserna att på så sätt avlyssna trafiken i näten. Oron grundar sig i en lag i Kina som antogs 2017 och som tvingar landets organisationer och medborgare att "i enlighet med lagen stödja och samarbeta med nationell underrättelsetjänst”.
Förbudet kommer att leda till att amerikanska bolag och myndigheter behöver byta ut komponenter som är tillverkade av de två företagen.
Efter det att USA antog Defense Authorization Act har flera andra västländer, exempelvis Australien och Nya Zeeland, förbjudit sina mobiloperatörer att använda 5G-utrustning från det kinesiska företaget Huawei. Diskussion pågår också i Tyskland, Frankrike, Holland, Storbritannien, Norge och Polen om att agera på liknande sätt då det finns en rädsla för att Kina ska kunna plantera in spionutrustning i teknisk utrustning och system. Inte minst nämns just de kommande 5G-systemen som extra känsliga och viktiga att skydda.
Den norska säkerhetspolisen PST följer flera andra länders motsvarigheter och varnar för den kinesiska telekomjätten Huawei. Den norska regeringen överväger nya regleringar för att stoppa utländska leverantörer i syfte att skydda vital infrastruktur.
I december 2018 greps Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada. Finanschefen anklagas för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Iran.
Den 11 januari 2019 greps två personer i Polen misstänkta för spioneri för Kinas räkning. En av de gripna är kinesisk medborgare och anställd av Huawei. Gripandet ledde till att Polens inrikesminister Joachim Brudzinski uppmanade EU och Nato att utarbeta en gemensam ståndpunkt kring att eventuellt utesluta Huawei från telekommarknaden.
Den 4 februari 2019 rapporterade Sveriges Radio om att två personer som arbetar på den kinesiska telekomjätten Huaweis kontor i Köpenhamn utvisas för, som den officiella förklaringen lyder, ”brott mot utlänningslagens bestämmelser om uppehälle och arbete”.
I Sverige har medierna rapporterat en del kring turerna runt Huawei. De svenska operatörerna Telia, Tele2, Tre och Telenor har till SvD Näringsliv uppgett att man följer utvecklingen men att de i nuläget inte har några planer på att sluta använda nätverksutrustning från Kina.
Med den senaste skandalen kring Transportstyrelsen, då för rikets säkerhet känsliga uppgifter läckte ut, i åminnelse vore det intressant att veta vilka åtgärder den svenska regeringen tänker vidta för att framgent hindra att känslig information läcker ut till främmande makt.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Kommer den svenska regeringen att, i likhet med Norge, överväga nya regleringar för att stoppa utländska leverantörer i syfte att skydda vital infrastruktur, och vilka övriga åtgärder kommer statsrådet att vidta för att skydda svensk vital infrastruktur?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.