Skydd av journalister i Centralasien

Svar på skriftlig fråga 2024/25:352 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:352 Skydd av journalister i Centralasien

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:352 av Olle Thorell (S)
Skydd av journalister i Centralasien

Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i samarbete med internationella aktörer i syfte att stärka skyddet av journalister och försvara pressfriheten i Centralasien, med fokus på situationen i Tadjikistan, Uzbekistan och Turkmenistan.

Samarbetet inom EU spelar en central roll för relationerna med länderna i Centralasien, inklusive för dialogen kring demokrati och mänskliga rättigheter, som inkluderar pressfrihet och skyddet av journalister. Sverige står bakom EU:s strategi för Centralasien där stärkande av samarbetet rörande mänskliga rättigheter utgör en nyckelkomponent för utvecklingen av relationerna framgent.

Angående Uzbekistan noterar regeringen bland annat OSSE/ODIHR:s (Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) preliminära slutsatser avseende parlamentsvalet som genomfördes den 27 oktober i år där ODIHR konstaterar att det förekommit begränsningar för fri och oberoende media att verka. Den 28 oktober gjorde EU ett uttalande som betonade vikten av att Uzbekistan vidtar ytterligare åtgärder för att stärka den demokratiska processen och skapa utrymme för en meningsfull offentlig debatt. Uttalandet underströk också EU:s beredskap att bistå Uzbekistan i detta arbete samt i omhändertagandet av ODIHR:s rekommendationer, vilket Sverige stödjer.

Sverige bidrog med valobservatörer till OSSE/ODIHR:s valobservatörsmission i Uzbekistan och förutser ett liknande bidrag till OSSE/ODIHR:s verksamhet i samband med val i Tadjikistan, som beräknas äga rum i mars 2025.

Inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Tadjikistan som varit i kraft sedan 2010 genomförs varje år särskilda samarbetsråd, där mänskliga rättigheter inklusive pressfrihet utgör viktiga frågor på agendan. Nästa tillfälle äger rum den 18 november 2024 och Sverige deltar i EU:s förberedelser inför samarbetsrådet.

På motsvarande sätt deltar Sverige även i förberedelserna inför det årliga samarbetsrådet med Uzbekistan som äger rum den 19 november 2024.

Sverige deltar också i processen på EU-nivå med att förhandla och färdigställa nästa generations fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med länderna i Centralasien och har i det sammanhanget framhållit betydelsen av arbetet med mänskliga rättigheter.

 

Stockholm den 6 november 2024

 

 

 

Maria Malmer Stenergard

 

Skriftlig fråga 2024/25:352 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-11-06)

Fråga 2024/25:352 Skydd av journalister i Centralasien

av Olle Thorell (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Situationen för pressfriheten i Centralasien har försämrats avsevärt de senaste åren, och utvecklingen är särskilt oroande i länder som Tadzjikistan, Uzbekistan och Turkmenistan. Journalister, aktivister och oberoende medier utsätts för allt hårdare repressiva åtgärder, och den offentliga debatten stryps systematiskt i takt med att regimerna söker kontrollera informationsflödet och tysta kritiska röster. Organisationer som Human Rights Watch, Reportrar utan gränser och Amnesty International har återkommande rapporterat om gripanden, hot, tortyr och långa fängelsestraff för journalister som utmanar de styrande myndigheternas politik eller rapporterar om sociala och politiska missförhållanden.

I Uzbekistan har den sittande regimen utövat ett allt hårdare grepp om medierna, och sedan 2023 har flera journalister som bevakat korruption och människorättsfrågor arresterats. Samtidigt har Tadzjikistan intensifierat sitt tryck mot oberoende röster i samband med pågående protester och social oro, särskilt i de autonoma regionerna där människor kräver förbättrade rättigheter och demokratiska reformer. Det är inte ovanligt att internet och sociala medier stängs ned vid känsliga tidpunkter, vilket ytterligare begränsar människors möjlighet att få tillgång till information och uttrycka sig fritt.

I Turkmenistan är förtrycket av pressfriheten nästan totalt, och landets styre kontrollerar samtliga medier. Oberoende journalister som försöker rapportera från landet riskerar hårda straff och trakasserier. Den bristande pressfriheten i dessa länder innebär inte bara att journalister riskerar sina liv och sin frihet utan också att medborgare i Centralasien berövas möjligheten att ta del av oberoende information och delta i den offentliga debatten.

Sverige har länge varit en stark röst för press- och yttrandefrihet internationellt, och det är avgörande att vi fortsätter stötta de krafter som kämpar för demokrati och transparens. Med hänsyn till Sveriges engagemang för demokratiska rättigheter är det viktigt att vi agerar kraftfullt för att skydda journalister och mediefriheten i Centralasien, i samverkan med andra internationella aktörer.

Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta, i samarbete med internationella aktörer, för att stärka skyddet av journalister och försvara pressfriheten i Centralasien, särskilt med fokus på länder som Tadzjikistan, Uzbekistan och Turkmenistan?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.