Skuggsamhällets fortsatta tillväxt

Svar på skriftlig fråga 2019/20:357 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Ju2019/03698/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:357 av Jonas Andersson (SD)
Skuggsamhällets fortsatta tillväxt

Jonas Andersson har frågat justitie- och migrationsministern vad han avser att göra för att komma till bukt med skuggsamhället och dess utbredning i till och med högsäkerhetsmiljöer.

Frågan har överlämnats till mig.

Det finns ett omfattande regelverk om hur säkerheten ska upprätthållas på flygplatser, s.k. luftfartsskydd. Inom luftfartsskyddet är det Transportstyrelsen som ansvarar för tillsynen. All personal som arbetar på flygplatsernas behörighetsområde ska ha godkänts i en säkerhetsprövning. Det gäller även leverantörer och andra företag som har tillträde till området. Det är verksamhetsutövaren, alltså arbetsgivaren, som ansvarar för att göra en säkerhetsprövning i enlighet med gällande regelverk.

Bestämmelserna om säkerhetsprövning finns i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). Säkerhetsprövningen syftar till att verksamhetsutövaren ska klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i lagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Verksamhetsutövaren ska göra en grundutredning och hämta in uppgifter om personliga förhållanden av betydelse för säkerhetsprövningen, t.ex. genom kontroll av intyg och en intervju. En del i säkerhetsprövningen är att Transportstyrelsen gör en framställan till Säkerhetspolisen om kontroll i bl.a. belastnings- och misstankeregistren. En person som en gång registerkontrollerats för en viss anställning är så länge anställningen fortgår föremål för löpande kontroller mot registren. Men jag vill understryka att säkerhetsprövningen förutsätter en mer allsidig personkännedom än den som en registerkontroll kan ge. Ansvaret för detta ligger hos arbetsgivaren.

I det fall som Jonas Andersson refererar till har en person arbetat på Arlanda utan giltigt uppehålls- och arbetstillstånd. Att man ska ha giltiga tillstånd för att få vistas och arbeta i Sverige regleras inte i regelverken om luftfartsskydd eller säkerhetsskydd, utan i utlänningslagstiftningen. Det är också vid kontroller genomförda av gränspolisen som det aktuella fallet har uppdagats.

Sedan den 1 juli 2018 har Polismyndigheten getts möjligheten att självständigt utföra arbetsplatsinspektioner för att kontrollera att arbetsgivare inte anställt personer som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Polismyndigheten uppger att antalet sådana inspektioner har ökat och att de ger resultat. Samtidigt förutsätter jag att alla verksamhetsutövare på våra flygplatser fullt ut följer samtliga relevanta regelverk.

Sverige fick synpunkter från EU-kommissionen vid den utvärdering av den svenska gränskontrollen som Jonas Andersson refererar till. Synpunkterna innehöll däremot inte det Jonas Andersson ger uttryck för och Polismyndigheten har noga framhållit att personer som kommer in i Sverige kontrolleras.

Stockholm den 20 november 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2019/20:357 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) (Besvarad 2019-11-20)

Fråga 2019/20:357 Skuggsamhällets fortsatta tillväxt

av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I dagarna har det uppdagats att en rysk turist varit anställd som flygmekaniker i en säkerhetsklassad tjänst på Arlanda flygplats, trots att han varken haft uppehålls- eller arbetstillstånd i Sverige. Han har kunnat passera genom säkerhetsspärrar och haft fri tillgång till flygplan och annan känslig utrustning inom behörighetsområdet. Hur länge detta kunnat fortgå, och huruvida hans finska visering fortfarande gällde, framgår inte, men det står klart att ansvariga chefer inte hade någon aning om att de indirekt medverkade i illegalt arbete.

Detta är inte första gången som sådana brister uppdagats på Arlanda flygplats. Tidigare i år briserade nyheten att flera uzbekistanska medborgare arbetat i åratal som städare inne på polisens skyddade lokaler på flygplatsen trots att de saknade tillstånd att vistas i Sverige och trots att de varken kunde svenska eller engelska. I ett par fall förekom personerna inte ens i centrala utlänningsdatabasen, de hade aldrig ens ansökt om ett tillstånd.

En hemlig Schengenrapport från 2018 pekade ut Sverige som ett av de sämsta länderna i Europa vad gäller gränsskyddet och gränssäkerheten, vilket i synnerhet gäller våra flygplatser. Vi vet helt enkelt inte vem som kommer in i vårt land. Detta bottnar i bristande resurser och lagstiftning för polisen, särskilt gränspolisen. Följden blir att skuggsamhället tillåts växa och att den illegala migrationen kan blomstra, till och med i gränspolisens lokaler på Arlanda.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vad avser ministern att göra för att komma till bukt med skuggsamhället och dess utbredning i till och med högsäkerhetsmiljöer?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.