Till innehåll på sidan

Skolverkets beskrivning av Förintelsen

Svar på skriftlig fråga 2021/22:163 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2021/22:163 av Björn Söder (SD)
Skolverkets beskrivning av Förintelsen

Björn Söder har frågat mig om jag anser att Skolverkets användande av Förintelsen som exempel på en kontroversiell fråga, som elever ska träna sig på att ifrågasätta, är i överensstämmelse med regeringens arbete mot antisemitism, eller vilka åtgärder som jag avser att vidta.

Att motverka antisemitism och andra former av rasism är att slå vakt om vår demokrati i dag, men också om framtiden. Vi har alla en skyldighet att stå upp mot antisemitismen. Skolan har en viktig roll att genom utbildning förmedla och förankra respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Antisemitism ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

För att hantera svåra och polariserade frågor i undervisningen har Skolverket tagit fram stödmaterial i olika ämnen till lärare. Jag kan inte uttala mig om innehållet i ett enskilt stödmaterial. Jag noterar dock att Skolverket har kommenterat att det exempel som har cirkulerat i media var en fallbeskrivning som inte var tänkt att användas i undervisningen och att Skolverket har tagit tillbaka materialet för att se över innehållet.

Det är viktigt att lärare känner sig säkra och trygga i att hantera svåra frågor samt ta och leda även svåra och polariserade diskussioner i undervisningen utifrån skolans värdegrund. Lärare ska inte backa från de svåra samtalen. De ska kunna bemöta förintelseförnekelse, antisemitism och konspirationsteorier. Det är särskilt viktigt i en tid då många unga i riskzon söker svar i diskussionsgrupper på nätet och riskerar att radikaliseras. Skolverket har en samlingssida på sin webbplats med stödmaterial för undervisning om antisemitism och Förintelsen. Även Forum för levande historia erbjuder verktyg för skolutveckling i dessa frågor.

Regeringen avser att vidta demokratistärkande insatser inom bl.a. skolväsendet i syfte att motverka förekomst av antisemitism och andra former av rasism. Åtgärderna är en del av Sveriges åtaganden som presenterades på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i oktober 2021. För arbetet med demokratistärkande insatser i skolan, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna föreslår regeringen att 10 miljoner kronor satsas under 2022 och 10 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Stockholm den 15 oktober 2021

Anna Ekström

Skriftlig fråga 2021/22:163 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-10-14)

Fråga 2021/22:163 Skolverkets beskrivning av Förintelsen

av Björn Söder (SD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Aftonbladet har avslöjat hur Skolverket, på sin hemsida, uppmuntrar svenska lärare att låta sina elever leta fram bevis för att Förintelsen aldrig ägde rum och sedan debattera för sin sak.

”Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen”, skriver myndigheten, enligt Aftonbladet, i sina riktlinjer och anger samtidigt förslag på sådana ”kontroversiella” frågor.

En av dessa ”kontroversiella” frågor är, enligt Skolverket, huruvida månlandningen 1969 var fejkad. En annan är Förintelsen. Lärare uppmuntras att dela in sina elever i olika grupper för att debattera huruvida den ägde rum:

”Grupp 1 ska finna minst tre argument för att Förintelsen inte har ägt rum, med hjälp av fakta och information från internet. De får också fråga andra vad de tror och varför”, skriver Skolverket. En annan grupp ska uppmanas att leta tryckta material som stöder tesen att Förintelsen är ett påhittat fenomen: ”Grupp 3 ska resonera sig fram till minst tre argument för att Förintelsen inte har ägt rum. De får använda kursmaterial och böcker från biblioteket”, skriver Skolverket i sina riktlinjer.

Enligt Skolverket är syftet med övningen bland annat att elever ska lära sig vikten av källkritik.

Det är förvisso bra och viktigt att elever lär sig vara källkritiska. Men att använda Förintelsen, som en ”kontroversiell” fråga, är ytterst osmakligt. I dag finns det problem i Sverige med att vissa grupper försöker både förringa och förneka folkmordet, och antisemitismen fortsätter att spridas i vårt samhälle – så även i våra skolor. Judiska ungdomar vittnar om trakasserier, och i Malmö har judar känt sig tvingade att flytta från staden. Samtidigt blir Förintelsens överlevare, som kan vittna och berätta om det fasansfulla, allt färre. 

I samband med Förintelsekonferensen i Malmö betonade statsministern att det är viktigt att arbetet mot antisemitism fortsätter – i politiken, i klassrummen och i civilsamhället. Samtidigt som regeringen alltså säger sig vilja bekämpa antisemitismen i Sverige har man en myndighet som riskerar att i stället underblåsa den.

Av denna anledning vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Anser ministern att Skolverkets användande av Förintelsen som exempel på en ”kontroversiell” fråga, som elever ska träna sig på att ifrågasätta, är i överensstämmelse med regeringens arbete mot antisemitism, eller vilka åtgärder avser ministern att vidta?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.