Skolmyndigheternas stöd till dyslektiker

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3207 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/ 03038 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3207 av Roger Haddad (L) Skolmyndigheternas stöd till dyslektiker

Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen kommer att säkerställa att berörda skolmyndigheter, såsom Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), även fortsatt kan ge ändamålsenligt stöd till elever med dyslexi.

Jag vill inleda med att det är en självklarhet att barn och elever som behöver stöd ska få det och detta är huvudmännens ansvar. Av skollagen (2010:800) framgår att elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. För att stödja kommunala och enskilda huvudmän att leva upp till gällande bestämmelser om stödinsatser erbjuder skolmyndigheterna stöd i olika former.

Enligt instruktionen till Statens skolverk ska myndigheten bl.a. genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Motsvarande gäller för Specialpedagogiska skolmyndigheten som enligt sin instruktion bl.a. ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö.

Det är Skolverket som på regeringens uppdrag ansvarar för de nationella proven. För vissa elever behöver proven anpassas i samband med genomförandet, till exempel genom förlängd provtid. Skolverket anger att sådana anpassningar måste utgå från varje elevs förutsättningar och att det därför inte går att generellt slå fast vilka anpassningar som ska göras i olika fall. Skolverket framhåller även att det är viktigt att skolan genomför anpassningar så att provet fortfarande prövar de kunskaper och förmågor som respektive delprov avser att pröva.

I sammanhanget kan vidare framhållas att diskriminering på grund av funktionsnedsättning är förbjuden enligt diskrimineringslagen (2008:567). Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering och innebär att skäliga åtgärder för tillgänglighet ska vidtas så att en person med en funktionsned-sättning kan komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

I Skolverkets pågående uppdrag att digitalisera de nationella proven ingår att myndigheten ska sträva efter att säkerställa provens tillgänglighet och användbarhet för alla elever, inklusive elever med funktionsnedsättning, för att inte begränsa elevens möjlighet att visa sina kunskaper i provsituationen.

När det gäller frågan om elevers rätt till stöd har regeringen bl.a. satsat på att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger och förlängt och vidgat satsningen Specialpedagogik för lärande. Sedan den 1 juli 2019 gäller vidare bestämmelserna i skollagen om en läsa-skriva-räkna-garanti i förskoleklassen och lågstadiet, som ska säkerställa att alla elever som behöver stödinsatser tidigt får det i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått i uppdrag att erbjuda stödjande insatser avseende garantin och uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2022.

Det kan även nämnas att regeringen i februari 2021 tog emot slutbetänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11), som nu är ute på remiss. I slutbetänkandet finns många viktiga förslag som syftar till att åtgärda allvarliga brister i skolans stöd- och elevhälsoarbete.

Stockholm den 24 juni 2021

Anna Ekström