Skolans förståelse för barn med hjärnskada

Svar på skriftlig fråga 1996/97:344 besvarad av Statsrådet Ylva Johansson

den 12 mars

Svar på fråga 1996/97:344

Statsrådet Ylva Johansson

Sonja Fransson har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att barn
med hjärnskador, exempelvis MBD/DAMP skall kunna få förståelse i
skolan för sitt funktionshinder och en god utbildning som stärker deras
självförtroende.

Jag vill inledningsvis understryka att det är skolans uppgift att ta hän-
syn till elevernas varierande behov och överbrygga kunskapsklyftor.
Skolans uppgift är att till varje pris förhindra utslagning. Varje elev som
lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper eller med brutet självförtroende
och en ovilja att lära vidare är ett stort misslyckande för skolan.

Skollagens krav på en likvärdig utbildning kommer bl.a. till uttryck i
de kursplaner som regeringen fastställt. I kursplanerna finns klart uttalade
mål för vad eleverna skall kunna i slutet av det femte respektive det nion-
de skolåret. Av kursplanen i svenska framgår exempelvis att eleverna i
slutet av femte skolåret skall kunna läsa med god förståelse och kunna
skriva berättelser, brev m.m. samt känna till de vanligaste reglerna för
skriftspråket.

Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de mål som satts
upp i kursplanerna skall eleven enligt bestämmelser i grundskoleförord-
ningen ges stödundervisning. Det är givetvis alldeles för sent att konstate-
ra att en elev inte kan läsa eller skriva när han eller hon är i slutet av
årskurs 5. Av största vikt är därför den skyldighet läraren har enligt
grundskoleförordningen att fortlöpande informera eleven och elevens
vårdnadshavare om hur det går i skolan. Av samma förordning framgår
skolans skyldighet att utarbeta ett åtgärdsprogram om en elev visar sig ha
behov av särskilda stödåtgärder.

Enligt en utredning från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och
ungdomar - Nu är det vår tur - Samhällets stöd till barn med
MBD/DAMP - som gjorts med stöd från Socialdepartementet, finns det
för närvarande ett stort och växande intresse för barn med MBD/DAMP
inom olika verksamheter. Samtidigt framhålls att bristerna på många håll
ändå är stora. Enligt utredningen har barn med MBD/DAMP ett samman-
satt behov av stöd från samhället och det finns i en del landsting och
kommuner exempel på väl fungerande former för stöd. Bl.a. noteras med
intresse det ökade samarbetet mellan barnhälsovården och skolhälsovår-
den som förekommer på flera håll.

I rapporten Skyddar reglerna i skolan elever med dolda funktionsned-
sättningar? konstaterar Handikappombudsmannen bl.a. att lärare och
skolledares kunskaper om vilka åtgärder som krävs är en viktig faktor när
det gäller skolsituationen för elever med dolda funktionshinder. Handi-
kappombudsmannen framhåller också att det behövs en mer aktiv och
kontinuerlig uppföljning och utvärdering från Skolverkets sida med in-
riktning på elever med särskilda behov.

I en interpellationsdebatt den 27 februari i år, framhöll jag bl.a. vikten
av att kommunernas, liksom statens, uppföljning och utvärdering intensi-
fieras och aktiveras. Jag underströk härvid att Skolverket måste ta en mer
aktiv roll i detta arbete och påpekade att verket tagit initiativ till att stödja
och utveckla kommunernas styrning av skolan, bl.a. genom seminarier för
samtliga kommuner och deras politiskt valda företrädare.

Jag vill understryka att regeringen ser allvarligt på de undersökningar
som visar att elever med svårigheter inte får det stöd som de behöver.
Stöd till elever med svårigheter i skolarbetet är emellertid inte alltid en
fråga om resurser. Det är lika ofta en fråga om att undervisningen bedrivs
på ett sådant sätt att eleverna känner att det är meningsfullt att lära sig
nya saker, att de har inflytande över sitt arbete i skolan och att det är
roligt att gå i skolan.

Det är likväl oroande att de besparingar som kommunerna genomfört
i skolan tenderar att slå mot de elever som behöver extra hjälp. Det är
bl.a. mot denna bakgrund som Skolverket i regleringsbrevet för 1997 har
fått i uppdrag att ”---vidta särskilda utvärderings- och utvecklingsåt-

gärder avseende elever som har behov av särskilt stöd, såväl funktions-
hindrade elever som elever med mer dolda handikapp eller svårigheter”. I
uppdraget ingår att göra en analys av de hinder som kan finnas för skolor
att leva upp till sitt resultatansvar när det gäller denna grupp elever. Skol-
verket skall vidare analysera och rapportera på vilket sätt kommunernas
besparingar påverkar skolsituationen för dessa elever.

I sammanhanget vill jag också nämna den kommitté som har tillkallats
med uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att
stödja elever med stora läs- och skrivsvårigheter. I utredningsuppdraget
ingår bl.a. att analysera lärarutbildningarnas möjligheter att ge de blivan-
de pedagogerna beredskap att upptäcka och stödja elever med läs- och
skrivsvårigheter. Kommittén skall också belysa och komma med förslag
till lämpliga åtgärder för lärares kompetensutveckling.

För närvarande utarbetas dessutom direktiv till den av riksdagen be-
gärda översynen av lärarutbildningen. Behovet av specialpedagogisk
kompetens hos alla lärare är en av de frågor som diskuteras i samband
härmed.

Sammanfattningsvis anser jag att man från statligt håll vidtagit flera
åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning. Ut-
över detta är det viktigt att framhålla kommunernas ansvar vad gäller att
uppmärksamma frågan i sina skolplaner och avsätta nödvändiga resurser
för att nå upp till de mål staten har ställt upp. Jag avser att även fortsätt-
ningsvis följa utvecklingen inom det här området med största uppmärk-
samhet.

Skriftlig fråga 1996/97:344 av Sonja Fransson (s) (Klar 1997-03-12)

den 5 mars

Fråga 1996/97:344 av Sonja Fransson (s) till statsrådet Ylva Johansson
om skolans förståelse för barn med hjärnskada

Enligt professor Christopher Gillberg på Bamneuropsykiatriska klini-
ken i Göteborg är det 5-8 % av alla förstaklassare som har diagnosen
MBD/DAMP. En hjärnskada som gör att de har koncentrationsstörningar,
är impulsiva, lättretliga och ofta aggressiva. Dessa barn får stora svårig-
heter i skolan och också senare i livet då det tyvärr inte är ovanligt att de
utvecklar ett kriminellt beteende, om man inte tidigt upptäcker och lär sig
hjälpa och stödja barnen i deras utveckling.

Barnen behöver framför allt specialutbildade lärare, små klasser och
en tydlig struktur på undervisningen. I dag saknas utbildning i barns bete-
ende och allmän handikappkunskap i undervisningen på lärarhögskolor-
na. I kommunerna har lärarna och skolledningen bristande kunskaper i
ämnet, vilket gör att många av dessa barn går ur skolan med dåliga skol-
resultat och ett knäckt självförtroende.

Jag vill därför ställa följande fråga:

Vilka initiativ tänker statsrådet ta för att barn med hjärnskador exem-
pelvis MBD/DAMP skall kunna få förståelse i skolan för sitt funktions-
hinder och en god utbildning som stärker deras självförtroende?

Övrigt om svar på skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Sonja Fransson (s)Socialdemokraterna

Ställd till

statsrådet Ylva Johansson

Besvarad av

Statsrådet Ylva Johansson

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.