Skarvar
Svar på skriftlig fråga 2019/20:661 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
N2019/03252
/FJR
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:661 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skarvar
Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska skarvens förödande framfart utmed Sveriges kustband.
Skarvpopulationen och hur den ska förvaltas är en viktig fråga. Jag är medveten om att fisket kan påverkas negativt eftersom skarv kan angripa fångst och skada redskap och att det finns undersökningar som indikerar att skarvens predation kan påverka fiskbestånd. Jag är även medveten om att naturen kring häckningsplatser för skarv förändras.
Skarven skyddas enligt fågeldirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009). Endast EU-kommissionen har befogenhet att föreslå ändringar i fågeldirektivet eller dess bilagor, däribland skyddet för skarven.
Naturvårdsverket har det övergripande nationella ansvaret för genomförandet av viltförvaltningspolitiken, däribland frågor som berör förvaltningen av skarvpopulationen. Viltförvaltningen är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelsen i enlighet med gällande författningar besluta om skyddsjakt. Regeringen är angelägen om en fungerande viltförvaltning som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs och följer frågan noga.
Stockholm den 2 januari 2020
Jennie Nilsson
Skriftlig fråga 2019/20:661 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) (Besvarad 2020-01-02)
Fråga 2019/20:661 Skarvar
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Skarven finns upptagen som skyddsvärd i fågeldirektivet trots att dess utveckling nu bedöms stabil och ökande på nationell nivå. Mängden skarvar koncentrerad till en och samma plats, såsom Trosa hamninlopp i Sörmland, ger skadliga effekter på såväl boendemiljö som tillgång på fisk för fiskerinäring och fritidsfiske. Att ge stöd till investeringar för att täcka skador åsamkade av djurets framfart löser inte grundproblematiken. Skarvens förändrade och kraftigt ökande population innebär svårigheter som samexistens med människor i tätbebyggda områden. Dess framfart när den tar sig allt närmare mänsklig bebyggelse, i exempelvis Trosa, påverkar orternas möjlighet till utveckling och attraktivitet samt innebär svårigheter för företag med turism och fiskerinäring som huvudsaklig syssla att få en livskraftig utveckling.
Då skarven uppnått sådan nationell status att den inte längre bör anses särskilt skyddsvärd bör Sverige verka för ett undantag från fågeldirektivet och därmed underlätta för landets länsstyrelser att fatta beslut grundade på aktuella förhållanden i stället för artens felaktiga skyddsstatus i fågeldirektivet. Härtill bör skarvens negativa inverkan på allmänna intressen definieras och ligga till grund för skyddsjakt. Skarvens inverkan på fiskbeståndet och kustens ekologiska status tillsammans med förekomsten av andra djur som kan vara till skada bör vägas samman för att inte riskera en sammantagen kritisk situation för fisken.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skarvens förödande framfart utmed Sveriges kustband?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.