sjukförsäkring för egenföretagare

Svar på skriftlig fråga 2001/02:815 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

Händelser

Inlämnad
2002-02-26
Anmäld
2002-03-05
Besvarad
2002-03-06

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 mars

Svar på fråga 2001/02:815 om sjukförsäkring för egenföretagare

Näringsminister Björn Rosengren

Harald Nordlund har frågat mig om jag avser att förbättra egenföretagarnas sociala trygghet vid sjukdom eller olycksfall.

Regeringens arbete är så fördelat att frågor om sjukförsäkringen faller inom socialförsäkringsminister Ingela Thaléns ansvarsområde. Efter att ha samrått med henne lämnar jag följande svar.

Sjukförsäkringen finansieras av en sjukförsäkringsavgift och en grundläggande princip är att förmåner och avgifter ska korrelera.

Reglerna i sjukförsäkringen skiljer sig åt beroende på om en företagare har enskild firma, handelsbolag eller ett aktiebolag. Egenföretagarnas sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, fastställs utifrån nettointäkten i firman, medan den som äger aktiebolag får sin SGI bestämd utifrån den lön som tas ut ur bolaget. Många företagare känner inte till att valet av företagsform har betydelse för den sjukpenningsgrundande inkomsten.

De första åren är viktiga och ibland kritiska för ett företags överlevnad. Det kan få stora konsekvenser om man som företagare inte har ett ekonomiskt skydd vid sjukdom och olycksfall.

Därför finns, när det gäller enskild firma och handelsbolag, möjlighet till ett s.k. uppbyggnadsskede. När en person startar egen verksamhet har försäkringskassan möjlighet att under verksamhetens uppbyggnadsskede fastställa en fiktiv SGI baserad på en jämförelseinkomst. Med jämförelseinkomst menas skälig lön för liknande arbete för annans räkning. Uppbyggnadsskedet får maximalt sträcka sig till fem år.

Som Harald Nordlund påpekar har dessa frågor utretts tidigare. I betänkandet Förmån efter inkomst (SOU 1997:85) föreslogs bl.a. att den som startar ett eget företag, oberoende av företagsformen, under vissa förutsättningar ska ha rätt till sjukpenning även om företagaren inte kan redovisa någon inkomst av eget förvärvsarbete. Under tre år av verksamhetens uppbyggnadsskede skulle, enligt förslaget, SGI beräknas till lägst den SGI som skulle ha beräknats om sjukfallet inträffat omedelbart innan den försäkrade började arbeta i verksamheten.

En nackdel med detta förslag var att det skulle kunna medföra en försämring för en del företagare med enskild firma eller handelsbolag. Ett annan fråga som uppmärksammades var att förslaget medförde att försäkringskassorna skulle bedöma vem som är att anse som företagsledare i fåmansföretag.

Det är alltså så att egenföretagarna i dag har ett gott skydd i sjukförsäkringen. Däremot finns det ett problem i att sjukförsäkringen inte är neutral mellan olika företagsformer. Inom Regeringskansliet arbetar en arbetsgrupp med att belysa frågeställningar som är viktiga vid övergången från att vara anställd till att bli företagare. Arbetsgruppen är i slutskedet av sitt arbete. Jag vet att de frågor som Harald Nordgren tar upp har uppmärksammats av arbetsgruppen. Jag avvaktar nu gruppens rapport.

Skriftlig fråga 2001/02:815 av Nordlund, Harald (fp) (undefined 2002-03-06)

den 26 februari

Fråga 2001/02:815

av Harald Nordlund (fp) till näringsminister Björn Rosengren om sjukförsäkring för egenföretagare

I ett anställningsförhållande grundas sjukpenningen i normalfallet på inkomsterna från föregående år. Den som väljer att i stället för anställning starta eget i aktiebolagsform är oftast tvungen att under det första året ta ut minimal eller ingen lön ur det egna bolaget och tar därmed ytterligare en risk utöver den som är förknippad med eget företagande i allmänhet. Det första året som företagare är ofta ekonomiskt ansträngt och många väljer antagligen därför att bortse ifrån, eller är omedvetna om, att det normala ekonomiska skyddsnätet vid sjukdom eller olycksfall brister. Det nuvarande förhållandet stimulerar inte till nyföretagande och uppfyllelsen av statsministerns ord om 100 000 nya företag. De nybildade företagen, aktiebolag med en ägare, som kan befinna sig i riskzonen torde uppgå till ca 9 000 stycken. Regeringen har veterligen utrett situationen, men därefter avstått från att vidta några åtgärder som kunde förbättra situationen.

Min fråga till ministern är:

Avser näringsministern att förbättra egenföretagarnas sociala trygghet vid sjukdom eller olycksfall?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.