Sjuk- och aktivitetsersättningens påverkan på kommunala avgifter

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1102 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på fråga 2021/22:1102 av Ida Gabrielsson (V)
Sjuk- och aktivitetsersättningens påverkan på kommunala avgifter

Ida Gabrielsson har frågat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi om han avser att ta några initiativ för att säkerställa att de ekonomiska förstärkningar som infördes för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
den 1 januari 2022 inte kompenseras bort genom höjda kommunala avgifter. Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.

Kommunernas möjligheter att ta ut avgifter för olika välfärdstjänster följer av lag. När det kommer till insatser enligt socialtjänstlagen får de ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader. Samtidigt finns för den enskilde dels ett högkostnadsskydd, dels en rätt att alltid tillförsäkras ett så kallat minimibelopp. Minimibeloppet ska säkerställa att även personer med låga inkomster alltid ska ha ett visst ekonomiskt utrymme kvar efter att bostadskostnaderna och de kommunala avgifterna är betalade.

En konsekvens av systemet med minimibelopp är att en enskild som får en förbättrad ekonomi kan komma att hamna över gränsen för minimibeloppet och därmed per automatik får en höjd kommunal avgift. För att minska dessa automatiska konsekvenser kan regeringen samtidigt som man genomför satsningar som stärker enskildas ekonomi, också höja minimibeloppet.

Precis så gick regeringen också till väga i budgetpropositionen 2022. Där föreslogs flera åtgärder för att bland annat förbättra den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Garantiersättningen och bostadstillägget höjdes, samtidigt som nivåerna för skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå i det särskilda bostadstillägget höjdes. Minimibeloppet höjdes då med motsvarande 200 kronor per månad för ensamstående respektive 100 kronor per månad för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Nu föreslår regeringen en ytterligare höjning av minimibeloppet. Förslaget, som skickades på remiss den 25 januari 2022, föreslås gälla från och med den 1 augusti 2022. Enligt förslaget föreslås minimibeloppet höjas med ytterligare 200 respektive 100 kronor, vilket innebär en ny förstärkning av målgruppens disponibla inkomst.

Regeringen fortsätter arbetet med att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta. Regeringen avser därför att noga följa om det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka gruppens ekonomiska ställning.

Stockholm den 23 februari 2022

Lena Hallengren