Sjöfartsverkets ekonomiska situation
Svar på skriftlig fråga 2024/25:774 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:774 Sjöfartsverkets ekonomiska situation
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:774 av Birger Lahti (V)
Sjöfartsverkets ekonomiska situation
Birger Lahti har frågat mig vad jag gör för att säkerställa att Sjöfartsverkets ansträngda finansiella situation inte leder till att verket avyttrar fartyg, exempelvis isbrytare, för att förbättra sin kassa och minska kostnaderna för underhåll.
Sjöfartsverket har en ansträngd ekonomi, något myndigheten brottats med under lång tid. Det är korrekt att verket länge påtalat behovet av att de uppdrag som inte kan finansieras med avgifter måste täckas av tillräckliga anslagsmedel. Sjöfartsverket har emellertid också de senaste åren anvisats särskilda medel, dels för att påbörja förnyelsen av isbrytarflottan, dels för att påbörja omställningen mot en fossilfri båt- och fartygsflotta. Sjöfartsverket har en äldre flotta – det gäller inte minst isbrytarna. Sjöfartsverket är inne i en investeringscykel och det pågår en successiv föryngring av flottan. Denna successiva föryngring har börjat och kommer att fortsätta de kommande åren. Fartygen är gamla och har relativt höga underhållskostnader. Fartygen är å andra sidan i princip avskrivna och belastas därför inte med några avskrivningskostnader, vilket också har en resultatpåverkan även om det inte påverkar kassaflödet i verksamheten.
Sjöfartsverket utrangerar kontinuerligt båtar och fartyg när de ersätts av nya. Eventuella restvärden som då uppstår används för att genomföra nyinvesteringar. Detta är naturligt i en verksamhet som Sjöfartsverkets.
Sjöfartsverket behöver kontinuerligt se över att verksamheten är dimensionerad för uppdraget, vilket kan innebära förändringar i båt-, fartygs- och helikopterflottans sammansättning. Samtidigt måste myndigheten säkerställa att den kan utföra sitt uppdrag, att förvalta infrastrukturen till havs och upprätthålla en god servicenivå till handelssjöfarten med rimliga väntetider för exempelvis lots och isbrytarassistans.
Stockholm den 19 februari 2025
Andreas Carlson
Skriftlig fråga 2024/25:774 av Birger Lahti (V) (Besvarad 2025-02-19)
Fråga 2024/25:774 Sjöfartsverkets ekonomiska situation
av Birger Lahti (V)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Sjöfartsverket är ett affärsverk som i huvudsak finansieras av avgifter. Coronapandemin innebar lägre intäkter från sjöfartsavgifter på grund av minskad aktivitet i ekonomin. Åren efter pandemin har kantats av hög inflation och lågkonjunktur. I årsredovisningen för 2023 meddelades att rörelseresultatet var drygt 400 miljoner kronor sämre än 2022. I den senaste delårsrapporten för tredje kvartalet 2024 prognostiserades ett underskott för helåret på hela 476 miljoner kronor.
Med andra ord har Sjöfartsverket stora ekonomiska problem. Verket har försökt möta detta delvis genom att höja avgifterna. Exempelvis höjs startavgiften för lotsning med hela 25 procent för 2025. Farledsavgifterna höjs med 5,75 procent, samtidigt som klimatkompensationen som gick direkt till att rabattera avgiften för sjöfarten avskaffats av regeringen från i år.
Myndighetens åtgärder för att få ordning på ekonomin kan tyckas nödvändiga, men det finns samtidigt en gräns för vad den redan ansträngda sjöfartssektorn i Sverige kan mäkta med. Sjöfartsverket kan och får inte höja avgifterna alltför mycket. Dessutom räcker det ändå inte för att täcka en halv miljard kronor i underskott.
Andra åtgärder måste till, och myndigheten själv har länge bett om ökade anslag för vissa av verksamhetsområdena, exempelvis isbrytning, fritidsbåtsfarleder och sjöräddning av privatpersoner – än så länge utan gehör från regeringen.
Samtidigt har Sjöfartsverket tillgångar i form av en stor fartygsflotta. Flottan är en förutsättning för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag. Många av fartygen, inte minst statsisbrytarna, är dock ålderstigna och kräver kostsamt underhåll. Jag ser en risk att myndigheten kan börja snegla åt att avyttra fartyg för att minska reparations- och underhållskostnaderna samt få in medel för att täcka underskottet. Detta gäller särskilt isbrytarna. Eftersom myndigheten nyligen köpt in en nyare, men mindre, isbrytare och dessutom hoppas kunna upphandla fler de kommande åren finns det en risk att det anses genomförbart att avyttra eller skrota en eller flera av de 50 år gamla nuvarande fartygen i närtid. Samtidigt vore det ett allvarligt misstag att göra detta innan nya isbrytare är fullt operativa.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Vad gör statsrådet för att säkerställa att Sjöfartsverkets ansträngda finansiella situation inte leder till att verket avyttrar fartyg, exempelvis isbrytare, för att förbättra sin kassa och minska kostnaderna för underhåll?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.