Självförsörjning hos utlandsfödda
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3505 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:3505 av Katarina Brännström (M)
Självförsörjning hos utlandsfödda
Katarina Brännström har frågat mig vad jag tänker göra för att se till att fler boende i Sverige kan klara sin egen försörjning.
Vägen till egenförsörjning går via arbete. För personer som saknar erfarenhet från svensk arbetsmarknad kan en arbetsmarknadspolitisk insats, exempelvis en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkesutbildning inom det reguljära utbildningssystemet, vara det första steget mot arbete. Ett arbete innebär inte bara möjlighet till egenförsörjning, utan bidrar också till att skapa tillhörighet, gemenskap, och makt att forma sitt liv och sin framtid. Arbete lägger även grunden för vår gemensamma välfärd. Både kvinnor och män ska från samhällets sida mötas av samma förväntningar och krav samt ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva och stå på egna ben genom inträde på arbetsmarknaden.
Regeringen använder det sysselsättningsmått som fastställts av ILO och som tillämpas av samtliga EU-länder där sysselsatta definieras som de personer som under en referensvecka arbetat minst en timme. I Sverige var den genomsnittligt överenskomna arbetstiden 37 timmar per vecka bland sysselsatta 2020 för såväl inrikes som utrikes födda.
Regeringen har under pandemin gjort historiskt stora satsningar för att fler arbetslösa ska komma i jobb och utbildning. Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över nio miljarder kronor 2021. Medel har bland annat avsatts för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. För att utbilda för framtidens arbetsmarknad satsar regeringen på kunskapslyftet, en utbyggnad av utbildningsplatser, inklusive studiestöd, inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Möjligheten för arbetslösa att studera med bibehållet aktivitetsstöd har vidgats och under 2021 ska studiestartsstöd kunna lämnas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, oavsett hur länge personen har varit arbetslös.
Det har under det senaste decenniet gått allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Av de som mottogs 2015 var 52 procent etablerade på arbetsmarknaden efter fyra år, vilket kan jämföras med 27 procent för de som mottogs 2010 (Källa: SCB, RAKS). Under denna och föregående mandatperiod har regeringen genomfört flera strukturellt viktiga förändringar och satsningar för att fler nyanlända ska komma i arbete och klara sin egen försörjning. Migrationsverket har fått i uppdrag att införa obligatorisk samhällsintroduktion från och med den 1 oktober 2021. Från och med den 15 april 2021 kan nyanlända kvinnor och män inom etableringsprogrammet delta i ett så kallat intensivår med syftet att deltagarna ska komma i arbete inom ett år. Regeringen arbetar också för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag.
Genom vidtagna och planerade åtgärder skapar vi förutsättningar för en snabbare och mer varaktig etablering på arbetsmarknaden och därmed möjlighet för fler att klara sin egen försörjning.
Stockholm den 8 september 2021
Märta Stenevi
