Situationen i Yarmuk

Svar på skriftlig fråga 2014/15:389 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:389 av Hans Linde (V) Situationen i Yarmouk

Hans Linde har frågat mig vilka åtgärder som Sverige tänker vidta i internationella sammanhang för att säkerställa att humanitär rätt respekteras och humanitär hjälp ska nå fram till Yarmouk i Syrien.

Jag instämmer helt i frågeställarens och UNRWA:s generalkommissionär Pierre Krähenbühl beskrivningar att situationen i det palestinska flyktinglägret Yarmouk är en mänsklig katastrof. Även FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har påtalat den fasansfulla verklighet som idag råder i lägret. Lägret har under loppet av två år varit belägrat av den syriska regimen, Hamas och nu senast av Al-Nusrafronten och ISIL. Detta har fått som följd att lägrets invånare, i tillägg till det hot våldsamheterna i sig innebär, nu är än mer utsatta eftersom UNRWA av säkerhetsskäl inte kan fortsätta sin hjälp med mat, vatten och hälsovård. Humanitärt stöd till invånarna, och lägrets administration är UNRWA:s ansvar, men den syriska regimen har ansvar för lägrets säkerhet och för att UNRWA:s tillträde säkras. Cirka 18 000 människor, av ursprungliga cirka 110 000, befinner sig i lägret och av dessa är över 3 500 barn.

FN:s säkerhetsråd uttryckte den 6 april djup oro för situationen i Yarmouk och fördömde de brott som Al Nusra och ISIL utfört. Säkerhetsrådet uppmanade samtidigt alla aktörer att ge humanitära organisationer tillträde till området och säker utpassage för civilbefolkningen. Ett liknande uttalande gjordes av EU:s höga representant Frederica Mogherini 10 april. Säkerhetsrådets medlemmar avsåg även undersöka vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas för att säkerställa nödvändigt skydd för civila och hjälparbetet.

FN:s säkerhetsråd har sedan tidigare antagit resolution 2139 och 2165 där vikten av humanitärt tillträde understryks liksom ansvaret att respektera civilas och humanitära aktörers säkerhet. Enligt den internationella humanitära rätten ska humanitär personal, anläggningar och transporter respekteras och skyddas. Attacker mot dessa är ett allvarligt brott mot den internationella humanitära rätten och kan utgöra krigsförbrytelser.

I samma resolutioner fördömer säkerhetsrådet de utbredda brotten och övergreppen mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i Syrien av såväl regeringsstyrkor som väpnade grupper. Det är av avgörande betydelse att de som är ansvariga för brott ställs till svars för sina brott. Sverige och EU har aktivt arbetat för att situationen för humanitär personal ska uppmärksammas och understrukit vikten av att ansvariga ska ställas till svars.

De humanitära behoven i Yarmouk och övriga Syrien växer för varje

år. Sverige, representerat av statsrådet Fridolin, utfäste därför vid givarkonferensen i Kuwait den 31 mars 2015 ytterligare 350 miljoner kronor i humanitär hjälp. Sverige har sedan konflikten började 2011 bidragit med nära 2 miljarder kronor till den syriska befolkningen. Främst humanitär hjälp men även utvecklingsbistånd. Sverige har dessutom tagit emot nära 70 000 asylsökanden från Syrien vilket tillsammans med Tyskland är mest i hela EU. Sverige understryker i kontakterna med övriga EU:s medlemsstater vikten av att dessa tar ett större ansvar för människor som flyr Syrien.

Sverige är en av de fem största givarna av kärnstöd till UNRWA. Regeringen ökade i år kärnstödet till 300 miljoner kronor. Kärnstödet medger organisationen en flexibilitet att använda resurser där behoven är som störst. Därtill undersöks möjligheterna att ytterligare kunna stötta UNRWA:s arbete i Syrien.

Den svenska ambassaden följer situationen i Yarmouk nära och kommer i veckan ta upp frågan med FN och andra humanitära aktörer i Damaskus om vilken hjälp som behövs. Sverige kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen och stödja ett samordnat agerande inom EU och FN till stöd för flyktingarna i Yarmouk.

Stockholm den 17 april 2015

Margot Wallström