Situationen i Libanon
Svar på skriftlig fråga 2019/20:815 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:815 av Robert Halef (KD)
Situationen i Libanon
Robert Halef har frågat mig om jag och regeringen kommer att verka för att EU och FN:s säkerhetsråd agerar för att öka stabiliteten i Libanon.
Jag delar frågeställarens oro över utvecklingen i Libanon. Landet genomgår en djup kris som slår hårt mot befolkningen. De folkliga demonstrationer som ägt rum under höst- och vintermånaderna ger också uttryck för den växande frustration som många i befolkningen känner över den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet.
Den regering som nu kommit på plats måste skyndsamt ta sig an ett omfattande reformarbete för att tackla dessa utmaningar och därigenom förebygga att situationen i landet urartar. Flera av demonstranternas reformkrav är både legitima och angelägna. Exempelvis kräver man förbättrad tillgång till grundläggande samhällstjänster, ökad ekonomisk och social jämlikhet samt bekämpande av korruptionen. Regeringen i Libanon måste också skyndsamt hantera viktiga strukturella utmaningar i ekonomin. Libanon är i dag ett av världens mest skuldsatta länder, med en skuldkvot på 180 procent av BNP.
Regeringen följer utvecklingen i landet. Tillsammans med övriga EU-medlemsstater förs en dialog med Libanon om det politiska och ekonomiska läget. EU är också medlem i den internationella stödgruppen för Libanon där flertalet internationella aktörer samordnar sina budskap. Gruppen har under hösten och nu senast i sitt uttalande 23 januari klargjort de förväntningar man har på att Libanons regering agerar med hast för att stabilisera ekonomin och genomföra de reformer som behövs t.ex. inom elektricitetssektorn och skattelagstiftning.
Händelseutvecklingen i Libanon diskuterades senast i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik den 30 januari. I mötet framhöll Sverige bland annat vikten av fortsatt EU-engagemang och manade till kraftfulla EU-budskap om respekten för mötes- och yttrandefriheten och de omfattande reformbehoven.
Därtill pågår diskussioner om hur EU bäst kan fortsätta stödja Libanon, särskilt i genomförandet av nödvändiga reformer. Redan idag bidrar EU på flera sätt till detta arbete genom både ett omfattande biståndssamarbete och genom stöd till Libanon för att hantera stora grupper av flyktingar från Syrien.
Robert Halef efterfrågar vidare en utökad roll för FN i Libanon. Redan idag är FN en mycket viktig aktör i Libanon, inte minst i kraft av de två FN-missioner som sedan länge verkar i landet - United Nations Interim Force in Lebanon (UNIFIL) och Office of the United Nations Special Coordinator for Lebanon (UNSCOL). Den särskilde samordnaren rapporterar regelbundet till FN:s säkerhetsråd. I sin senaste halvårsvisa rapport (den senaste 18 november 2019) flaggar han för eventuella hot mot stabiliteten just för att rådet ska kunna agera om så är påkallat.
FN:s generalsekreterare utnämnde 2019 den slovakiske före detta utrikesministern Ján Kubiš till posten som FN:s särskilde samordnare för Libanon. Kubiš har varit en tongivande röst från internationella samfundet under höstens demonstrationer och vi hyser stort förtroende för att han fortsatt kommer att hålla säkerhetsrådets informerade om den roll som FN kan spela för att förebygga konflikt i landet.
Stockholm den 4 februari 2020
Ann Linde
Skriftlig fråga 2019/20:815 av Robert Halef (KD) (Besvarad 2020-02-04)
Fråga 2019/20:815 Situationen i Libanon
av Robert Halef (KD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Libanon är ett land som befinner sig i stor ekonomisk och politisk kris. Situationen förvärras för varje dag, och de folkliga protester som startade för några månader sedan har gått över till våldsamheter och konfrontation med polis och militär. Protesterna är en följd av skattehöjningar, höga priser på mat, vatten och el samt korruption och hög statsskuld. Allt fler blir arbetslösa. Låga löner och höga priser har gjort att många inte klarar att försörja sig längre. Demonstrationerna fick till slut premiärministern och regeringen att avgå.
Efter 15 års inbördeskrig mellan olika etnoreligiösa grupper i mitten på 70-talet fram till 90-talet har landet styrts av olika politiska majoriteter som inte lyckats minska folkets missnöje med den politiska ledningen i landet.
Trots att en regering har tillsats har demonstrationerna inte avtagit. Demonstranterna kräver en regering som verkar för landets bästa och där de egna eller partiets intressen inte går före det gemensamma bästa för landet. Samtidigt har den beväpnade shiamilisen Hizbullah, med stöd av Iran, ett stort politiskt och militärt inflytande. Även motsättningar mellan etniska och religiösa grupper spär på konflikten.
EU samt FN:s säkerhetsråd bör ta större ansvar för att förebygga att protesterna förvandlas till en väpnad konflikt som riskerar att eskalera till inbördeskrig. Extern hjälp behövs för att hjälpa landet ekonomiskt och politiskt. Av erfarenhet vet vi att folkprotester i Mellanöstern kan leda till svåra konflikter och till och med inbördeskrig.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer ministern att verka för att EU och FN:s säkerhetsråd agerar för att öka stabiliteten i Libanon?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.