Sillfiskestopp i Östersjön

Svar på skriftlig fråga 2019/20:554 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2019/03

10

7

/FJR

N2019/03108/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2019/20:552 och 554 av Betty Malmberg (M)
Sillfisket i Östersjön och Sillfiskestopp i Östersjön

Betty Malmberg har frågat mig om när jag fick kännedom om beslutet om stopp för sillfisket, och vilket agerande och vilken analys det gav upphov till från min sida.

Kommissionen presenterade den 30 augusti 2019 ett förslag till förordning om fiskemöjligheter för 2020 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. Utöver förslag till kvoter innebar det också lekstängningsperioder för att skydda torsk. Analys av de föreslagna lekstängningsperioderna gav vid handen att endast fartyg under 12 meter som fiskar med passiva redskap, exempelvis garn, på grundare vatten än 20 meters djup skulle tillåtas under lekperioden, vilket innebär att fiske av sill och andra arter med aktiva redskap såsom trål och vad eller fiske från fartyg större än 12 meter eller fiske på djupare vatten än 20 meter skulle förbjudas.

Regeringskansliet gav yrkesfiskets organisationer, Fiskbranschens riksförbund och företrädare för berörda fiskberedningsföretag, Sportfiskarna, företrädare för turbåtsnäringen, företrädare från miljöorganisationer samt berörda länsstyrelser och Simrishamns kommun möjlighet att vid samrådsmöten i september och oktober 2019 ta del av informationen och analysen samt yttra sig avseende förslaget. Vid samrådsmötena informerades deltagarna bl.a. om förslagets innebörd för sillfisket i Östersjön och flera yttrade som respons på informationen att de önskade att större hänsyn skulle tas till det kustnära fisket än det som var fallet i kommissionens förslag.

Kommissionens förslag diskuterades vid Jordbruks- och fiskerådet den 14-15 oktober 2019. Vid rådsmötet verkade jag, i linje med den ståndpunkt jag fått fullt stöd i riksdagen för att driva, för att nästa års fiske ska vara miljömässigt hållbart på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. I linje med detta verkade jag således för hållbara kvotnivåer, vilket i allt väsentligt uppnåddes. Jag verkade också för att lekstoppen för att skydda torsk inte oproportionerligt skulle drabba det svenska småskaliga kustnära fisket, vilket det inte fanns tillräckligt stöd för.

Resultatet är nu alltså att endast fartyg under 12 meter som fiskar med passiva redskap på grundare vatten än 20 meters djup tillåts fiska under lekperioden, medan annat fiske är förbjudet under denna period, vilket då drabbar både sillfiske och fiske av andra arter.

Jag följer utvecklingen av det svenska yrkesfisket, särskilt det småskaliga och kustnära fisket. I sammanhanget är även myndigheternas samordning och helhetsperspektiv på problembilden viktigt. Nu när förordningen om fiskemöjligheter i Östersjön för 2020 har antagits analyserar vi och för dialog om huruvida något behöver göras för att mildra de negativa effekterna av den antagna förordningen för berörda yrkesfiskare, beredningsföretag och kustsamhällen. Här måste alla jobba tillsammans för att hjälpas åt att hitta lösningar och hur vi gör det bästa utifrån de förutsättningar som nu finns inför nästa år.

Jag vill också passa på att understryka att förordningen är en ettårig förordning för 2020 och att motsvarande beslut för 2021 kommer att föregås av en ny förhandling i rådet. Detta är en fråga jag fortsatt kommer vara engagerad i. I detta arbete är berörda parter, bl.a. yrkesfiskets organisationer, viktiga att involvera.

Stockholm den 20 december 2019

Jennie Nilsson