Sexualbrott på festivaler

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1331 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2018/

03004/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1331 av Pål Jonsson (M)
Sexualbrott på festivaler

Pål Jonsson har frågat mig vilka åtgärder som jag vidtagit för att stävja problemen med sexualbrott på festivaler och i andra liknande sammanhang.

Att någon utsätts för sexuella övergrepp och ofredanden är oacceptabelt. Självklart ska flickor och kvinnor ha samma möjligheter som pojkar och män att ta del av det offentliga rummet utan att känna sig otrygga eller utsättas för brott. Att den här typen av brottslighet har uppmärksammats i större utsträckning på senare tid ser jag som positivt. Det innebär att fler vågar anmäla. I takt med att anmälningsbenägenheten ökar minskar sannolikt mörkertalet vilket bland annat hjälper polisen i deras arbete.

Polismyndigheten tog under 2017 fram en lägesbild över sexuella ofredanden i samband med festivaler samt riktlinjer för hur detta bör hanteras. Utifrån detta driver Polismyndigheten numera samverkan mellan arrangörer och andra aktörer inför och vid större publika arrangemang. Polismyndigheten genomför bland annat förberedande möten inför stora arrangemang. Arbetet har också breddats till att omfatta även andra säkerhets- och ordningsfrågor som bättre kan hanteras gemensamt av flera aktörer.

Regeringen har i regleringsbreven för 2016, 2017 samt 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott. Detta har bland annat resulterat i en modernisering av metodstöden och riktlinjerna för utredning av denna typ av brott som införts i myndigheterna under första kvartalet 2018. I vårändringsbudgeten för 2018 avsatte regeringen dessutom 200 miljoner kronor till Polismyndigheten för att bland annat stärka kompetensen och utredningsförmågan avseende sexualbrott.

Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag uppskatta sexualbrottslighetens faktiska utveckling, och hur den självrapporterade utsattheten förhåller sig till de polisanmälda brotten och den faktiska brottsligheten. I uppdraget ingår också att utifrån data om upplevd utsatthet och anmälda brott analysera om ökningarna gäller särskilda typer av sexualbrott, tillvägagångssätt, situationer eller utsatta personer, och i den mån det är möjligt gruppen gärningspersoner. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2019.

Den 19 april beslutade regeringen en ny kamerabevakningslag. Den nya lagen föreslås ersätta kameraövervakningslagen och träda i kraft den 1 augusti 2018. Den nya lagen innebär att det blir lättare för t.ex. Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser, inte bara platser som redan är brottsutsatta, utan även i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Till exempel bör tillstånd kunna ges till kamerabevakning för att motverka terrorangrepp, angrepp på polismän eller övergrepp. Detta inkluderar exempelvis sexuella ofredanden eller ofredanden, i samband med stora folksamlingar som konserter och festivaler. Vidare utökas polisens möjlighet att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet.

Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgas på det sättet att vissa gärningar som i dag bedöms som sexuellt ofredande kommer att omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang.

Såväl regeringen som myndigheter och arrangörer arbetar således aktivt med frågan och jag kommer att fortsätta att följa arbetet noga.

Stockholm den 30 maj 2018

Morgan Johansson