Samarbeten mellan olika aktörer i och med brexitavtalet
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1712 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1712 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Samarbeten mellan olika aktörer i och med brexitavtalet
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om vilka initiativ jag har tagit, eller kommer att ta, för att säkra att alla svenska företag får så bra information, vägledning och stöd från de svenska verken, myndigheterna och aktörerna som möjligt så att inte oklarheter och omfattande problem uppstår och företagen själva med egna resurser behöver
tolka rättsläget. Frågan ställs mot bakgrund av att avtalet blev klart nära inpå att övergångsperioden tog slut den 31 december 2020.
Jag delar Ann-Charlotte Hammar Johansson syn att det är bra att det till slut, om än i ett sent skede, kom ett brett och omfattande avtal på plats mellan EU och Storbritannien.
Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartners. Omkring 6 000 svenska företag handlar med Storbritannien och minst 70 000 personer runtom i Sverige går varje dag till ett jobb som finns till tack vare exporten till Storbritannien.
Att det nu finns ett avtal på plats innebär att det nu finns en tydlighet kring vilka regler som gäller för handeln och företagen. För företagen är förutsägbarhet centralt, samtidigt som många företag nu möter en helt annorlunda situation än när Storbritannien var en del av den inre marknaden.
Ett avtal är långt mycket bättre än om vi inte hade fått till ett avtal, men det är ofrånkomligt att handeln blir dyrare, krångligare och att de administrativa bördorna ökar när Storbritannien är ett tredje land.
Den svenska regeringen och myndigheterna har arbetat intensivt de senaste fyra åren för att förbereda Sverige för utfallet av folkomröstningen i Storbritannien. Alla relevanta myndigheter har fått i uppdrag att se till att information om hur man förbereder sitt företag finns enkelt tillgänglig. Tullverket fick dessutom mer resurser för att kunna anställa personal enbart för att hantera ökade ansökningar i samband med brexit.
Regeringen och myndigheternas arbete med att bistå företagen med information och råd om de regler som gäller fortsätter givetvis när avtalet nu är på plats. Detta kan ske genom dialog med företagen om de problem de möter och genom informationsinsatser riktade till näringslivet samt tillhandahållande av information på lämpligt sätt.
De berörda myndigheterna tillhandahåller också relevant information på sina webbplatser. Det finns bra information att tillgå hos till exempel Kommerskollegium, Tullverket, Swedac, Jordbruksverket och Livsmedelsverket med flera. Information finns även på myndighetsportalen verksamt.se. Detta är viktigt inte minst för företag, framförallt mindre, som inte tidigare handlat med länder utanför EU.
Det är värt att påminna om att företagen också behöver råd och stöd från brittiska myndigheter som ansvarar för regler och att implementera avtalet i Storbritannien. Inom ramen för det institutionella ramverket för dialog och samarbete mellan EU och Storbritannien som etableras genom handels- och samarbetsavtalet, kommer parterna att bevaka hur avtalet tolkas och tillämpas. I det arbetet kommer Regeringen vara aktiv.
Stockholm den 17 februari 2021
Anna Hallberg
Skriftlig fråga 2020/21:1712 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Skickad 2021-02-17)
Fråga 2020/21:1712 Samarbeten mellan olika aktörer i och med brexitavtalet
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Brexit har förändrat relationen mellan EU och Storbritannien. Den inre marknaden gäller inte längre mellan de två parterna utan ett handelsavtal har ersatt den tidigare gemenskapen. Vi har under rådande förhållande fått EU:s bästa handelsavtal hitintills. Brexit kunde ha landat i ett betydligt svårare läge med en i värsta fall så kallad hård brexit. Därför ser vi ljust på att en överenskommelse nåddes i slutet av 2020. Nu finns det ett handelsavtal, men dagarna mellan överenskommelsen och det att avtalet trädde i kraft har varit få. Avtalet borde ha kommit på plats tidigare än till jul i slutet av december 2020 för att ge större möjligheter för anpassningar och att bygga kunskap inför övergången.
Det hade varit önskvärt, men så blev det inte. Våra svenska aktörer, såsom Kommerskollegium, Business Sweden och Tullverket, gör ett arbete utifrån läget för att det ska bli så bra som möjligt. Med detta sagt kommer det att finnas ”barnsjukdomar”, det vill säga att det är allt annat än lätt för våra företag av skilda slag som bedriver handel med Storbritannien att sätta sig in och förstå allting korrekt. Därför kräver inledningsfasen i övergången till det nya att företag som inte fullständigt fått till korrekta underlag kan komma att behöva hjälp och stöd för att göra rätt från början. Därför ser vi det som viktigt att den möjligheten ges så till vida att statens verk och aktörer har överseende med att detta är svår materia att lotsa sig igenom. Det ligger snårigheter i vardagsgöromål såsom att fylla i blanketter och annat som det kan uppkomma felaktigheter med, inte minst för de företag som är mindre och saknar de storas muskler.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Vilka initiativ har statsrådet tagit, eller kommer att ta, för att säkra att alla svenska företag får så bra information, vägledning och stöd från de svenska verken, myndigheterna och aktörerna som möjligt så att inte oklarheter och omfattande problem uppstår och företagen själva med egna resurser behöver tolka rättsläget?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.