Säkerställande av Syrienstrategin
Svar på skriftlig fråga 2015/16:972 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:972 av Sofia Arkelsten (M) Säkerställande av Syrienstrategin
Sofia Arkelsten har frågat mig hur jag avser säkerställa att biståndet är kopplat till den förda utrikespolitiken och att svenskt bistånd varken kanaliseras genom väpnade grupper eller stöttar Assadregimen.
Jag instämmer med Sofia Arkelsten att situationen i Syrien är desperat, att den kan förändras fort och att den tillfälliga vapenvilan är bräcklig. Sveriges nya femåriga biståndsstrategi för Syrienkrisen, om 1,7 miljarder kronor, är ett långsiktigt, strategiskt och flexibelt verktyg som syftar till att bidra till minskat lidande, stödja demokratiska krafter och dämpa konsekvenserna för Syriens grannländer. Detta ligger väl i linje med den svenska utrikespolitiken avseende Syrien, vars övergripande mål är en politisk lösning på konflikten.
Sida arbetar för närvarande med att identifiera partnerorganisationer. Valet av organisationer styrs, i likhet med övriga delar av genomförandet, av Syrienkrisstrategin. Som Sofia Arkelsten noterat är strategin tydlig med att inga resurser ska kanaliseras genom väpnade grupper, att biståndet inte ska utnyttjas i politiskt syfte och att Sverige inte ska samarbeta med Assadregimen.
I vårt utvecklingssamarbete ställs stora krav på processen för val av samarbetspartners och den verksamhet som ska bedrivas. Risker ska identifieras, värderas och hanteras som en del av insatshanteringen under strategins genomförande. Den komplexa och ofta riskfyllda kontexten ställer höga krav på planering, genomförande och uppföljning av insatser. Om oklarheter eller oegentligheter skulle uppstå eller framkomma har Sida ett regelverk och tydliga rutiner för hur detta ska åtgärdas. Utvärderingar ska ses som en integrerad del i den löpande uppföljningen och därtill genomföras vid behov.
Regeringen och Sida bedömer att riskerna går att hantera, och att de är värda att ta för att bidra till att bemöta en av de största mänskliga katastroferna i vår tid.
Stockholm den 23 mars 2016
Isabella Lövin
Skriftlig fråga 2015/16:972 av Sofia Arkelsten (M) (Skickad 2016-03-23)
Fråga 2015/16:972 Säkerställande av Syrienstrategin
av Sofia Arkelsten (M)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Regeringen har antagit en strategi – ingen resultatstrategi - för biståndet till Syrien. Strategin beskrivs av statsrådet själv som anpassningsbar och flexibel, ett annat sätt att beskriva att den är luddig. Grundansatsen är bra, men det är ändå ett dokument som väcker frågor. Konflikten är fruktansvärd, människor svälter. Krig, våld och övergrepp har blivit vardag för dem som är kvar i landet. Situationen är desperat. Det står till och med i strategin att det är världens värsta humanitära katastrof.
Situationen i Syrien kan förändras fort, den framförhandlade vapenvilan är bräcklig. I strategin står det på s. 8 att ”inga resurser ska kanaliseras genom väpnade grupper. Svenskt utvecklingsbistånd ska inte utnyttjas i politiskt syfte. Sverige ska inte samarbeta med Assadregimen.”
Detta väcker frågor om hur statsrådet ser på vad som är ”politiskt syfte”. Det är också oklart på vilket sätt denna strategi är kopplad till den svenska utrikespolitiken. Samtidigt på s. 9 i strategin beskrivs hur lokala myndigheter ska stöttas och hur den existerande myndighetsstrukturen ska bevaras på teknisk nivå. Möjligen kan det då rent tekniskt bli svårt för Sverige att undvika att stötta regimen. Oklarheterna påverkar det svenska biståndets effektivitet och kvalitet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Hur avser statsrådet att säkerställa att biståndet är kopplat till den förda utrikespolitiken och att svenskt bistånd varken kanaliseras genom väpnade grupper eller stöttar Asadregimen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.