Säkerställande av ett kunskapsbaserat bistånd
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1021 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1021 Säkerställande av ett kunskapsbaserat bistånd
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på frågorna 2024/25:1015 Effektivitet och tydliga resultat i biståndet, 2024/25:1016 Stärkt transparens i biståndet och 2024/25:1021 Säkerställande av ett kunskapsbaserat bistånd av Olle Thorell (S)
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av de slutsatser som presenteras i EBA:s årsrapport Biståndsanalys 2025 – för att säkerställa att biståndets resultat redovisas i termer av faktiska effekter, vad jag gör för att transparensen i det svenska biståndet ska förbättras i praktiken, samt hur jag arbetar för att säkerställa att kunskap, utvärderingar och lärande systematiskt tas till vara i utvecklingen av svensk biståndspolitik.
Regeringen arbetar intensivt med att ställa om det svenska biståndet, med avstamp i reformagendan Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726). I omställningen av styrningen av biståndet har flera reformer redan genomförts med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.
Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att ge Sida ytterligare ett uppdrag om att öka transparensen i det svenska biståndet (UD 2024/13584). Uppdraget anger bl.a. att en ny, utvecklad version av OpenAid ska lanseras senast den 1 december 2025 vilket syftar till att bidra till ökad transparens och redovisning av biståndets till alla typer av användare.
För att få bättre kunskap om de faktiska effekterna av biståndet, ser regeringen nu över biståndsrapporteringen i alla led, inklusive hur tydligare information om långsiktiga resultat och effekter av biståndet kan komma in i redovisningen.
Regeringen har även vidtagit åtgärder för att stärka och utveckla den evidensbaserade styrningen. Detta har bland annat gjorts genom Uppdrag om genomförande och uppföljning av landstrategier och andra strategier inom biståndet (UD2024/17865), genom vilket Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Folke Bernadotteakademin och Svenska Institutet fick förtydligade och uppdaterade riktlinjer.
Stockholm den 16 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1021 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-16)
Fråga 2024/25:1021 Säkerställande av ett kunskapsbaserat bistånd
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
För att ett biståndssystem ska vara effektivt och legitimt krävs inte bara att insatser genomförs utan att de utvärderas, följs upp och omsätts i lärande och styrning. Ett bistånd utan minne och utan återkoppling riskerar att upprepa samma misstag, missa goda exempel och tappa fotfästet i verkligheten.
I årsrapporten Biståndsanalys 2025 lyfter Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) återkommande behovet av bättre system för lärande inom svensk biståndspolitik. Rapporten bygger på tidigare och aktuella utvärderingar samt analyser av hur kunskap faktiskt tas till vara i Regeringskansliets och Sidas arbete. EBA:s slutsats är tydlig: Det finns omfattande information om vad som fungerar och inte fungerar – men den används inte systematiskt i styrningen av biståndet.
EBA pekar på att det saknas en tydlig ansvarsfördelning för hur utvärderingar ska följas upp. Det finns ingen generell modell eller rutin för att säkerställa att lärdomar från exempelvis EBA:s egna rapporter eller Sidas utvärderingar används vid beslut om nya strategier, budgetprioriteringar eller politiska riktlinjer. Rapporten uttrycker särskild oro för att denna brist på systematik försvårar ett långsiktigt förbättringsarbete och i stället leder till ad hoc-beslut eller symbolpolitik.
Ett konkret exempel som lyfts i rapporten är att flera tidigare EBA-utvärderingar av insatser inom demokrati, klimat och jämställdhet visat på vad som ger god effekt – exempelvis långsiktigt stöd till lokalt civilsamhälle, flexibla medel i krissituationer och samordnade insatser inom rättsstat och utbildning. Men trots detta syns inte dessa lärdomar tydligt i regeringens reformagenda eller i styrningen av nya geografiska strategier.
EBA lyfter också att det inte räcker att kunskap finns tillgänglig – den måste också vara tillämpbar och efterfrågad. Det krävs strukturer där kunskapsinhämtning är en integrerad del av beslutsfattandet, inte något som sker parallellt eller först i efterhand. Här pekar EBA på andra länders modeller där särskilda kunskaps- eller effektgrupper är direkt kopplade till ministerkanslier och beslutsnivåer.
Dessutom saknas en transparent redovisning av hur utvärderingar påverkar politiken. Det är ofta oklart om, hur och när en viss lärdom lett till förändrat beteende från givaren. Utan en sådan spårbarhet blir det omöjligt för riksdag, medborgare eller internationella partner att veta om Sverige faktiskt utvecklar sin biståndspolitik på ett evidensbaserat sätt.
Ur ett socialdemokratiskt perspektiv är detta ytterst problematiskt. Vi menar att biståndet – mer än de flesta politikområden – måste vila på lärande, långsiktighet och förmåga till självkritik. Att göra om, göra rätt och våga justera kursen är en styrka, inte ett svaghetstecken. Ett bistånd som inte förmår att lära sig av sina erfarenheter är inte bara ineffektivt – det är oansvarigt.
När regeringen i sin reformagenda betonar effektivitet är det därför anmärkningsvärt att man inte samtidigt visar hur man tänker säkerställa ett systematiskt lärande. Effektivitet utan reflektion riskerar att bli tom retorik. Regeringens uppgift är inte att alltid ha rätt – utan att skapa system som kan lära sig vad som är rätt, tillsammans med andra.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet, inom ramen för sin tjänsteutövning och sitt ansvar för styrningen av biståndspolitiken, att säkerställa att kunskap, utvärderingar och lärande systematiskt tas till vara i utvecklingen av svensk biståndspolitik – i enlighet med den kritik och de rekommendationer som framförs i Biståndsanalys 2025?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.