Säker asylprocess

Svar på skriftlig fråga 2020/21:567 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:567 av Helena Vilhelmsson (C)
Säker asylprocess

Helena Vilhelmsson har frågat mig på vilket sätt jag, som ansvarig för att asylprocessen ska ske på ett rättssäkert sätt och för regeringens myndigheter, jobbar för att få till stånd en jämställd och enligt barnkonventionen säker asylprocess.

Frågan har sin utgångspunkt i ett enskilt ärende. Jag kan som statsråd inte påverka eller uttala mig om hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden.

Jag konstaterar att den ordning vi har för asylprövning i Sverige har effektiva garantier för att säkerställa en rättssäker process. Det har uttalats av Europadomstolen i flera mål.

Det är självklart att Migrationsverket ska, på samma sätt som andra svenska myndigheter, följa det regelverk som finns. Varje asylansökan prövas individuellt av Migrationsverket och ett negativt beslut kan överklagas till migrationsdomstol. Den som bedöms ha behov av internationellt skydd beviljas uppehållstillstånd i enlighet med utlänningslagen. Den som inte bedöms ha tillräckliga skäl att beviljas uppehållstillstånd måste återvända till sitt hemland eller till något annat land. Det är en väl fungerande ordning och jag har fullt förtroende för det arbete som Migrationsverket och domstolarna utför.

Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom att barnkonventionen har getts ställning som svensk lag förtydligas att myndigheter och domstolar ska beakta de rättigheter som följer av konventionen när bedömningar ska göras i ärenden och mål som rör barn. Principen att hänsyn ska tas till barnets bästa i juridiska avvägningar som berör barn är emellertid inte ny. Redan Sveriges ratificering av barnkonventionen innebar att lagstiftningen ska tolkas fördragskonformt. Utlänningslagen föreskriver bland annat att hänsyn till barnets bästa samt hälsa och utveckling ska beaktas.

Regeringen arbetar sedan lång tid målmedvetet för att stärka barns rättigheter och myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering.

Enligt Migrationsverkets instruktion ska myndigheten analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. Verksamheten ska utformas så att jämställda villkor för kvinnor och män respektive flickor och pojkar uppnås.

Barnombudsmannen har sedan 2017 regeringens uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet och Migrationsverket är en av de myndigheter som ingått i detta arbete.

Under 2019 har Migrationsverket bland annat genomfört kvalitetsuppföljningar i asylärenden som rör barn och tagit fram rättsligt stöd för konsekvenserna av inkorporeringen av barnkonventionen. Drygt 1 000 medarbetare har 2019 genomgått någon av Migrationsverkets utbildningar avseende barnkompetens och barnrättskompetens.

I Migrationsverkets regleringsbrev för 2020 gav regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder och resultat av arbetet med att säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen.

Migrationsverket har också en viktig roll i att bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Myndigheten omfattas av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering och arbetar med att föra in ett jämställdhetsperspektiv i styrning, uppföljning och metodutveckling, exempelvis för att lyfta fram risker kopplade till kvinnors särskilda utsatthet och bättre kunskap om kvinnors livsvillkor i ursprungsländerna. Ett arbete pågår också för att mäta och undersöka eventuella skillnader mellan kön samt mellan vuxna och barn i rättslig kvalitet i ärenden.

Det bedrivs alltså ett viktigt och långsiktigt arbete på det område som frågeställaren tar upp.

Stockholm den 16 december 2020

Morgan Johansson