Rimliga betaltider för att rädda jobb, tillväxt och investeringar
Svar på skriftlig fråga 2025/26:571 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:571 Rimliga betaltider för att rädda jobb, tillväxt och investeringar
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2025/26:571 av Rashid Farivar (SD)
Betalningstider i näringslivet
Rashid Farivar har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa rimliga och förutsägbara betalningstider mellan stora företag och små och medelstora leverantörer, så att svenska småföretag inte fortsatt tvingas agera räntefri bank åt dominerande aktörer inom fordonsindustrin.
Regeringen ser generellt positivt på att främja snabbare betalningar och förbättra förutsättningarna för att driva och utveckla näringsverksamhet. Frågan är viktig, inte minst för små- och medelstora företag där problem med sena betalningar och långa betalningstider kan ha stor påverkan på lönsamhet och konkurrenskraft.
Sedan 2022 finns en lagstiftning som innebär att större företag, där medelantalet anställda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till minst 250, varje år till Bolagsverket måste rapportera in uppgifter om sina betalningstider till företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. Företag som inte fullgör sin rapporteringsskyldighet kan av Bolagsverket föreläggas med vite.
Ett viktigt syfte med rapporteringsskyldigheten är att göra det möjligt att följa hur betalningstiderna utvecklas och säkerställa att utvecklingen mot allt längre betalningstider kan brytas. För leverantörer kan informationen användas vid avtalsförhandlingar med potentiella kunder. Med kunskap om vilka villkor som kunden har erbjudit andra leverantörer och hur kunden har skött sina betalningar förstärks de mindre företagens förhandlingsposition.
På området finns även en frivillig uppförandekod som näringslivet har tagit fram. Näringslivets frivilliga uppförandekod syftar till att korta betalningstiderna med fokus på de små och medelstora företagen genom att köpande företag åtar sig att betala leverantörer inom max 30 dagar efter att en korrekt faktura har mottagits. Det är värdefullt att näringslivet också tar eget ansvar i denna fråga.
Europeiska kommissionen presenterade 2023 ett förslag till en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner som föreslås ersätta det nuvarande direktivet på området. Regeringen välkomnar ambitionen att främja snabbare betalningar och förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag inom EU. Det är dock viktigt att problemet stävjas genom välavvägda och ändamålsenliga åtgärder. Nya förslag till åtgärder bör inte vara mer långtgående och detaljerade än vad som är nödvändigt, och ökad regelbörda och administration för näringslivet och myndigheter bör undvikas.
Regeringen följer upp de rapporterade betalningstiderna med Bolagsverket och följer fortsatt frågan om betalningstider i näringslivet.
Stockholm den 11 mars 2026
Ebba Busch
Skriftlig fråga 2025/26:571 av Rashid Farivar (SD) (Besvarad 2026-03-11)
Fråga 2025/26:571 Rimliga betaltider för att rädda jobb, tillväxt och investeringar
av Rashid Farivar (SD)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svensk fordonsindustri är en av våra viktigaste basnäringar. Runt stora tillverkare som Scania, Volvo Group och Volvo Cars finns tusentals små och medelstora leverantörer, ofta familjeägda företag runt om i landet, som tillverkar allt från dörrhandtag och mattor till avancerade komponenter och system. Dessa företag utgör ryggraden i svensk industriell konkurrenskraft. Närmare 70 procent av ett fordon som sätts samman i en bilfabrik tillverkas av leverantörer.
Samtidigt vittnar branschen om en allvarlig och långvarig obalans i betalningsvillkoren. Trots att 30 dagar länge har varit norm och trots frivilliga åtaganden från större bolag ser vi i praktiken betaltider på 60, 90 och till och med 120 dagar. Exempelvis har Scania infört krav på 120 dagars betaltid, och under 2025 förlängde även Volvo Cars sina betalningstider kraftigt. Scania och Traton har också gått ut med ett stort gemensamt paket för nya lastbilar, där man kräver 90–120 dagars betaltid för att få vara med och ge anbud på affären. Detta är alltså ett krav och icke-förhandlingsbart, enligt fordonstillverkaren.
Konsekvensen är att små och medelstora leverantörer i praktiken tvingas agera bank åt multinationella koncerner. De levererar färdiga varor och tjänster men får vänta månader på betalning. Under tiden finansierar de köparens rörelsekapital – utan ränta, utan säkerhet och utan möjlighet att prissätta risken. Det handlar i praktiken om en räntefri leverantörskredit som pressas fram genom obalans i förhandlingsstyrka.
Är det verkligen rimligt att ett litet familjeföretag i Småland eller Västra Götaland, som tillverkar komponenter till bilar eller lastbilar, ska fungera som kreditgivare åt en global fordonstillverkare med stark balansräkning och god tillgång till kapitalmarknaden?
Detta är inte en fråga om att vara emot marknadsekonomi. Tvärtom! En väl fungerande marknad förutsätter någorlunda jämbördiga parter. När mindre än 1 procent av företagen i praktiken kan diktera villkoren för mer än 99 procent uppstår en strukturell snedvridning. Kapital binds i redan levererade affärer i stället för att användas till investeringar, innovation och nyanställningar. Småföretagens konkurrenskraft försvagas, och svensk industriell utveckling hämmas.
Frivilliga överenskommelser har prövats under lång tid utan att lösa problemet. Samtidigt pekar redovisningar av faktiska betalningstider på att de långa villkoren består.
Mot denna bakgrund vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa rimliga och förutsägbara betaltider mellan stora företag och små och medelstora leverantörer, så att svenska småföretag inte fortsatt tvingas agera räntefri bank åt dominerande aktörer inom fordonsindustrin?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.